Dagen har gått åt till att med gps:ens hjälp ta oss fram på slingriga väga genom den Småländska skogen. Vi kom från Östergötland, gled genom Småland för att åter hamna i Östergötland innan färden gick vidare in i Småland och sedan Östergötland igen.
Verkade det krångligt? Det är inget mot hur maken och jag upplevde äventyret. Till sist visste vi inte i vilket väderstreck vi körde än mindre vart vi var på väg.
Men fram kom vi dock till slut.
Första anhalten var Salvarps pensionat, Ydre kommun. En pittoresk byggnad där det en gång serverats te på verandan medan syrenbersån dignade av lila blomklasar. Vitt sänglinne med underlakan och överlakan. Sidentäcke och fluffiga kuddar. Krusade band på örngotten.
I matsalen serverades det stekt fasan med rönnbärsgelé och nybakade scones med pomeransmarmelad till eftermiddagsfika.
Matoset blandade sig med ångan från potatisen och i köket slet en svettig kokerska med att färdigställa läckra maträtter till pensionatets gäster.
Nu hittar jag bara på. Inte vet jag något om pensionatet vars färg flagnat från snickarglädjen. Men när maken och jag stod framför det hus som en gång måste ha väldigt vackert löpte fantasin amok.
Hur det förhöll sig och vem som drev pensionatet ska jag under morgondagen med spänning ta reda på. Vaska fram historien, hur den började och varför den slutade. Resultatet får läsaren ta till sig när artikeln publicerats i tryck.
Nästa spännande reportage kommer att handla om Pyramiden i Aneby. Beläget i skogen strax bakom vår yngsta dotters svärföräldrars gård Nobynäs. De har intet med den ärgade kopparbeklädda pyramiden att göra utan den som härskar över byggnationen där ritningen härrör sig från Egyptens pyramider är Malte Liewen Stierngranat. Idén till att bygga en egen pyramid i den Småländska skogen fick han under ett besök i Egypten. Dock härskar han över pyramiden i avlidet tillstånd. Ty i denna byggnad är han begravd tillsammans med sin frånskilda hustru och deras gemensamma barn. Dotterns gubbe fick plats där han också när den dagen inträdde.
Det har berättats för mig att Malte lät dra in telefon i gravkammaren, men jag har inte fått det bekräftat. Likaså lär en av hans många kvinnor ligga begravd där fast har en egen plats utanför själva pyramiden. Någon ordning måste hållas även bland de döda. Tyckte även kyrkoherden från Lommaryd som satte sig mot invigningen av gravpyramiden men fick ge vika så den 26 juni 1924 hölls invigningen av Sveriges enda pyramid.
Herr Malte var en man som tjusade kvinnor, ju rikare de var desto högre stod de i hans gunst. Hur de såg ut var av ringa betydelse, bara de hade en välfylld portmonnä. Förlovade sig och gifte sig med ett flertal samt ställde till det så pigan blev rund om magen. Enligt egen utsago var han släkt med Gustav Vasa vilket somliga tar med en nypa salt.
Vår resa gjorde ett tillfälligt stopp på Sunhults gästgiveri. Fläskfiléer stora som dasslock, därtill rikligt med tjock och fet bearnaisesås. Lagom kokta grönsaker och frasig pomfritt. Vi orkade inte äta upp allt på faten ty kocken hade inte snålat med råvarorna. Maken blev däst och sov större delen av resan hem till Skärblacka.
Något besök hos dotterns svärföräldrar blev det inte. De plockade äpplen och vi längtade hem så vi nöjde oss med att vinka och skicka sms till varandra när vi for förbi. De får bjuda på kaffe nästa gång vi besöker den märkliga pyramiden i Aneby socken. Om de är hemma och har lust att sätta på kaffepannan vill säga. Mycket ska falla plats innan kaffet hamnar i koppen.
