De flesta av oss har med största säkerhet hungrat efter sol och töväder under en längre tid. Så kom den äntligen, våren. Det droppade från taken och de med störst iver klev ur termobyxorna och drog på sig shortsen.
Underbart, log vi mot varandra i solen. Snart öppnar Halvars glasskiosk i Norrköping. Den som inte orkar vänta lockas av en mjukglass på macken.
Och så kom bakslaget. Vårkänslorna svalnade och fågelstugan fylldes åter med solrosfrön. För inte kan vi låta flyttfåglarna vara utan värmande föda. De som tålmodigt kämpat
sig hit från fjärran länder för att möta våren och se till att populationstätheten inte minskar.
Det är lätt att dras ner i melankoli när snön yr runt stugknuten när vi förväntar oss att det ska vara vår. Melankolin kan övergå i ilska och då kan det kännas som en befrielse att låta ilskan gå ut över någon. Helst ska överrumplingsmetoden nyttjas, då blir effekt som störst.
Vilket jag fick erfara då jag ringde ett telefonsamtal. Och det visade sig att jag slagit fel nummer. Något som kan hända oss alla. Personligen kan jag tycka det kan vara trevligt när någon ringer fel och hamnar i min lur. Det där oerhört skamfyllda förlåt, jag har slagit fel nummer väckte sympati. Jag brukar fånga upp den främmande rösten och det hela kan i bästa fall leda till en riktigt trevlig konversation.
Nu uppskattar inte alla en felringning. Men vill ändå ha en form av konversation. Dock ej på den gemytliga nivån. Och jag som annars brukar ha svar på tal blev helt och hållet ställt.
Jag stammade och stakade mig. Vilket tydligen spädde på ilskan hos den andra. Som till och med ifrågasatte om jag verkligen befann mig i ett nyktert tillstånd.
När samtalet efter vad som verkade som en evighet tog slut blev jag ledsen. Åkte till vår lokala matvarubutik trots att timmen började bli sen. Köpte en chokladkaka och lät Ica-Karin trösta om mig. Hemma väntade maken med varmt te. Ibland är det skönt att vara ledsen och bli omhuldad.
I dessa moderna tider ser vi inte enkom vem som ringt till oss. Vi ser också vem vi ringer till. Lätt och enkelt kastar vi oss ut i cyberrymden och vips har vi både namn och adress kopplat till telefonnumret.
Morgonen efter det dystra telefonsamtalet åkte jag och köpte en påskblomma. Fortsatte till den arga telefonkontakten och med blomman i näven och ett väl inövat tal på läpparna ringd jag på dörren.
”Glad påsk. Full har jag varit en gång för femtio år sedan när jag druckit för mycket whiskey och då insåg jag att fylla inte är något för mig. Så ber jag väluppfostrat om förlåtelse att jag slog fel telefonnummer och i dessa tiden då Putin krigar, Trump är galen, vår regering haltar och vi inte har råd att köpa gurka borde vi vara snälla mot varandra”.
Mycket nöjd med mitt anförande och belevade uppförande åkte jag hem. Tittade på våra krokus som kämpar sig upp genom snötäcket. Och på teve lovar väderkartorna sol och flera plusgrader till påsk.
Jag känner mig glad och nöjd och ser med tillfredsställelse hur snötäcket i vår trädgård sjunker ihop mer och mer för varje dag.
