Jag har aldrig haft tur i lotterier. De gånger jag vunnit något är lätträknade. Men så plötsligt hände det. Året var 1982. Tidningen Land utlyste tävlingen SM i inälvsmat.
När jag träffade maken var han inte helt bekväm med stekt lever eller leverstuvning. Men övning ger färdighet och han lärde sig uppskatta att äta det organ som tar hand om och bryter ner bakterier som blodet fört med via tarmen.
I mitt huvud komponerade jag ett recept. Råvarorna bestod av kalvlever, annans, grädde och lite annat smått och gott. Jag skrev ner allt på ett ark och skickade iväg den förhoppningsvis smakrika kompositionen.
Dagar, veckor och månader gick. Det blev vårbruk och jag var med maken ute på åkrarna. SM i inälvsmat föll i glömska mitt i den hektiska tiden med sådd.
En dag kom maken hem före mig. Jag harvade klart, ställde in traktorn i logen och gick hem. Där mötte jag en fundersam make som berättade att tidningen Land sökt mig. Jag förstod inte varför men blev helt klart nyfiken. Detta var före mobiltelefonernas tid så det blev till att passa den väggfasta telefonen.
”Grattis, du har vunnit andra pris i SM i inälvsmat. En halv gris är din vinst och vi kommer hem till er så du får tillaga rätten”.
Gud hjälpe mig! Det egenhändigt komponerade receptet var som bortblåst och nu gällde det att rädda situationen och inte tappa fattningen inför två från Stockholm tillresta matskribenten ur en enhällig jury.
Levern blev perfekt stekt. Såsen krämig och ananasen lyste som solar. Jag slängde med lite färska champinjoner, gröna ärtor, skivade upp ett par tomater och strödde persilja över anrättningen.
Damerna såg fundersamma ut. Detta stämde inte överens med provkökets tillredning.
”Nej mitt recept är lite flytande, ibland blir det så här och ibland på annat sätt”, förklarade jag.
Damerna jublade och förutom den där halva grisen fick jag ett extrapris för den vackraste maträtten i hela SM tävlingen. Kokboken Förförande franskt.
Jag berättade om min bedrift för sonsambon. Sa att jag nog hade artikeln om tilldragelsen undanstoppad i en låda. Intresses från hennes sida var så pass stort att jag omgående rotade igenom mina gömmor.
Och se där, publikationen i Land från den 30 april 1982 hittades.
Då bodde vi i Värmland. Övriga lyckliga vinnare var utspridda lite varstans. Bland annat i Linghem. En kort sträcka från där vi nu bor. På den tiden hade vi ingen aning om var Linghem låg.
Karin från Stratomta i Linghem hade minsann vunnit en halv gris hon också. Jag beslutade mig för att sammanfoga delarna till en hel gris och letade upp Karin på hitta.se.
Hon blev mycket förvånad när jag ringde och frågade om hon vunnit en halv gris år 1982 och att den andra halvan tillhört mig. Vi fick en lång pratstund och enades om en gemensamhetsfika framöver.
Båda har förändrats under året. Jag kan inte längre klä mig i röd slimmad polotröja och har inte heller permanentat mörk hår och Karin lagar inte längre sitt bidrag till tävlingen vilket var lungkorv. Jag däremot tillreder fortfarande kalvlever.
För oss båda mynnade det hela ut i en 42 års lång tillbakablick med knorr.
