En småtvillingflicka med sin mormor på heldagsutflykt till Motala. Ett snabbt instick på redaktionen innan lunch på en av hamnens trevliga restauranger. Motormuseum och levande Vätternfiskar i akvarium. Promenad längst vattnet och till sist dagens grande final. Glass. Äkta vara av ekologiskt märke. Helsvensk tillverkning utan tillsatser av långa transporter.
Barnet valde bord. Hon valde det rosa. Mitt i solen. Slickade tappert på sin glass som snabbt började få en lös konsistens för att till sist rinna ner över hela handen. Själv hade jag valt en stor mjukglass. Vilket jag ångrande ty att manövrera sin egen glass samtidigt se till att flickans höll sin i styr kräver viss skicklighet. Servetterna låg som kletiga små högar på det rosa bordets skiva.
Att rusa in i glasskiosken för att hämta mer servetter var uteslutet. Det insåg jag snabbt.
En man med sin hund flanerade förbi. Då såg jag min chans till räddning. Högt ropade jag på honom att han skulle vända hunden och komma till vårt bord.
"Kom snabbt, vi behöver hjälp", ropade jag och mannen hörsammade min uppmaning. Stannade upp och såg frågande på mg.
"Hunden behöver tvätta mitt barnbarn", skrek jag varpå både hunden och hans husse fattade galoppen.
Medan mannens hund städade rent de små händerna fick jag hålla i kopplet. Mannen fick en trånande längtan efter en egen glass och tog tillfället i akt att gå in i kiosken och göra sitt inköp.
"Det är en klok hund det här, han kommer från Karlskoga", berättade mannen och nafsade i sig av sin melon- och mangoglass.
"Så klart att han är klok om han är från Karlskoga".
Vi nickade i samförstånd, han tog kopplet och båda försvann längst med Vätterns strand.
Jag blev glad över mannen och hundens hjälpsamhet. Ett bevis på att vi behöver varandra i både stort och smått. Dagligen och stundligen. Kända såväl som okända människor behöver en hjälpande hand lite då och då.
I Norrköping har en påverkad galning stuckit kniven i tre personer. Ingen asylsökande eller med utländsk bakgrund har utfört illdådet. En svensk yngling med psykiska problem som inte fått den rätta hjälpen. Livet blir väl antagligen inte bättre för honom efter detta. Kanske får han hjälp med att inse vad han gjort och hjälp med att komma ur sina problem. Den svenske ynglingen vars svenska mamma uttalat sig i pressen.
Löpsedeln i Motala skrek ut med svarta rubriker om den svenske ynglingens fasansfulla ord innan han utförde vansinnesdådet. På gårdagens tevenyheter nämnde hastigt vad som skett. Han var ju inte asylsökande eller hade utländskt påbrå, gärningsmannen. Även om det först antyddes på sociala medier att så var fallet.
Vi behöver varandra. Vissa stunder mer än andra.
I Brunneby stannade vi och köpte bubblande smultrondryck. Drack ur samma flaska, mitt barnbarn och jag. Turades om, drack till flaskan nästan var tom. Det var vår dag idag. Nästa vecka blir det till att hitta på något skoj med en annan ur unghögen. Och idag har vi fått veta vad som ligger i sonsambons mage. Vårt nya barnbarn blir en liten..... som ska heta D......
Ett nytt litet liv att älska och hitta på äventyr tillsammans med. Så småningom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar