Det känns som om det var precis nyss som jag satt på yttertrappan och tittade på barnbarnen när de blåste såpbubblor. Skimrade bubblor som svävade uppåt, sprack och efterlämna små små droppar.
Jag ligger nerbäddad i sängen och blåser snorbubblor. Runt omkring mig ligger hopknycklade Lambi ultra soft näsdukar. Det piper i öronen, värker i huvudet och rosslar i bröstet.
Beslutade mig i morse att sängen fick bli min tillflykt. Ligga ensam och pyssla med mitt snor.
Nästäppan växlar näsborrar. Det liksom knäpper i den borre som lättas upp och släpper in luft.
Normalt producerar och sväljer vi 1,7 liter snor om dagen. Verkar ganska äckligt men allt har väl sin mening antar jag. Snoret visar också hur vi mår. Beroende på färg. Vitt, gult grönt. Men även rosa, brunt och svart kan förekomma. Börjar jag snyta svart blir jag garanterat rädd och uppsöker läkarvården. Då frågar läkaren om jag nyttjar illegala droger. Nej, svarar jag sanningsenligt.
Då är det elakartad svamp!
Jag hoppas och ber att mitt snor aldrig kommer att bli svart. Gult och grönt kan så vara även om det är gränsfall.
Att ligga sjuk och mäta sitt eget snor är inte att rekommendera då det ska installeras kommunalt avlopp.
Redan före frukost knackade grävmaskinisten på dörren för att fråga om något. Maken var tillfällig informatör,när frukostmackan var uppäten försvann han ut till sin egen grävmaskin.
Tre gånger fick jag kliva ur sängen, ta på mig min fluffiga morgonrock och öppna för grovarbetarna.
De ville veta om jag hade ström i trådarna, signal i telefonen och vad vår sommarstugegranne har för mobilnummer.
Varje gång bad gubbarna om ursäkt att de störde mig. Såg nästan lite förlägna ut där de stod i sina stövlar och trampade runt på trappan.
Jag gav upp. Ställde mig i duschen och lät snoret flöda fritt. Det går f*n inte att ligga på sjukbädd när det grävs kommunalt avlopp.
"Ta på dig varma kläder och gå en liten promenad. Då ska du se att du piggnar till", föreslog grävmaskinisten när han kom för fjärde gången.
"Värst vad vi blivit familjära då", tänkte jag och gick och lade mig igen. Men först bäddade jag sängen och kokade en stor kopp med ingefärste.
Hela eftermiddagen har jag sovit. Vaknade av att maken kokade sparrissoppa.
Om jag orkar gå upp ur sängen om en stund ska han bjuda mig på ljummen ostkaka, sylt och grädde. Samt hälla upp en latte.
I morgon är jag frisk och rask. Är mitt vanliga jag. Lammet Lambi blir undanstoppad till nästa gång ty så har jag bestämt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar