"Du får gå vart du vill", sa gårdsägarna och lämnade mig utanför mangårdsbyggnaden efter att vi skakat hand.
Vägarna på gården var som en perfekt gräddad kladdkaka. Stel uppe på och kletig under ytan. Mina högskaftade stövlar i mjukt skinn sjönk ner i leran och jag förbannade min dumhet att inte ha ett par gummistövlar liggande i bilens bagageutrymme i beredskap. Jag om någon borde veta bättre. Landsbygden är mjuk och lerig när tjälen släpper taget.
Jag styrde stegen mot ladugården. Öppnade dörren och klev in. En svensk låglandskossa låg på båspallen, Idisslade och stönande så som kor stönar när de ligger och idisslar. Tittade lojt på den främmande besökaren, vände lite på öronen och fortsatte därefter obekymrat att rapa upp grovfoder och tugga vidare.
Vi fick ingen större kontakt så jag lämnade kon och gick tillbaka ut i solen.
En vit häst med röd beklädnad och gröna, som jag tolkade det, tofflor kom ystert skenande mot mig som kontrast mot den lata kossan.
"Stopp! Hit men inte längre", ropade jag ty jag önskar ingen närkontakt med vilt springande hästar.
Hästen ruskade på manen och sprang vidare, lika ointresserad av mig som idisslaren i ladugården.
När jag körde hemåt kände jag doften av ladugård stiga upp ur min rosa halsduk. Svagt men ändå påtagligt. Jag blev så där hopplöst nostalgisk som jag alltid blir då jag varit på en lantgård.
"Du har glömt hur det var", säger maken när jag drömmer mig tillbaka till flydda tider.
"Glömt allt krångel kossor för med sig när man minst av allt önskar sig krångel".
"Vi kan väl åtminstone köpa oss några hönor", försöker jag bedjande men maken avfärdar förslaget. Med motivation att vi inte har några möjligheter att härbärgera höns på vår tomt. Trots att vi är utrustade med ett antal uthus.Det vore faktiskt inte helt omöjligt att klämma in ett par hönor i ett av uthusen om bara viljan fanns.
För övrig har denna dag, för utom ett gårdsbesök, erbjudit mig en undervisning i hur en motorsåg ska hanteras. Det var inte riktigt meningen, vi halkade helt apropå in på ämnet. Allt skulle egentligen handla om bristande elevunderlag på ett naturbruksgymnasium, trädgårdslinjen.
Att eleverna uteblir kommer helt och hållet an på föräldrarna som inte anser att deras ungar ska utbilda sig i att rensa ogräs. De tycker att de ska utbilda sig till något mycket bättre. Helst ett yrke med status.
Jag ska göra en insats och belysa ämnet trädgård, som är ett brett ämne med många möjligheter. Dessutom är det brist på trädgårdsarbetare, företagen skriker efter arbetskraft.
Nu är dagen nästan till ända. Soffhäng och en kopp nybryggt te. I morgon blir det en lång dags färd mot natt. Kan tänkas att min lunch blir en varmkorv med stark senap. Eller ännu bättre, en stor semla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar