Nu är det oryggligt. Sommaren är passé, maken har plockat undan utemöblerna. Det främsta beviset på det förgångna. Egentligen, vad skulle det göra om möblerna fick stå kvar ute under vintern? Som en påminnelse över det som väntar. Det finns dock en osynlig regel som varje ägare av en utemöbel måste följa. När sommaren är slut ska möblerna ställas undan i skydd mot isande vindar, snö och frost.
Vi måste göra det rätta och göra rätt för oss. Något som i alla fall jag lärt mig sedan barnsben. Att göra rätt för mig. Arbeta, betala skatt på lönen och i möjligaste mån hålla ett löfte. Det sistnämnda kan vara svårt, löften utan underskrift med namnförtydligande är lätt att bryta.
Lånta prylar eller ekonomiska medel ska återbördas. Teveavgiften betalas pliktskyldigt. Köper jag en vara ska den betalas. Likaså om jag anlitar någon att utföra en tjänst. Jag betalar även om det svider. Ty så är jag lärd och så förväntar sig motparten att jag ska agera.
Men, om jag då inte vill betala och göra rätt för mig, vad händer då? I rättssamhället Sverige där stiftande lagar med domstolar som tolkar lagarna torde det vara enkelt. Gör jag något brottsligt får jag ett straff som jag med största sannolikhet inte överklagar. Om jag vet med mig att jag utfört brottet vill säga.
Så finns det de som slipat sitt samvete vasst mot slipstenens roterande sten. Hårdhudade individer som känner till varje kryphål som de med vighet kan ta sig igenom. Där grundläggande principer som att göra rätt för sig totalt kollapsar. Hänsynslöst och utan tanke på vilken skada som åsamkas motparten.
Det som retar mig mest är att ingen kan ta de som inte vill göra rätt för sig i örat. Ruska om till dess öronen glöder av smärta och skam. Jag tänker också, vilken glädje skänker det som någon stulit för någon annan? Skaver det inte en aning längst där inne i den svarta själen?
Nu har inte jag blivit lurad och bestulen. Men jag står som betraktare och lider med den som är drabbad. Ser våndan och vanmakten hos den som kämpar mot de element som på grund av sin slughet har makten och övertaget. I rättssamhället Sverige. Där lagar om ordning och reda ska vara ett skydd och till hjälp för alla som inte är ute i ont uppsåt.
Banne mig, jag ska sluta betala teveavgiften. Eller kanske köpa en ny bil utan att för den skull betala vad den kostar. För inget lär väl hända om jag slingrar mig tillräckligt mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar