Ett dimmigt uppvaknade och ett dammigt försonande

En dimmig inledning på denna fredag. När dimman lättade kände jag för första gången sedan i januari ett välbefinnande. Dock vågar jag inte släppa fram känslan till fullo. Efter läkarens dystra besked att cellgifterna inte längre fullföljer sin uppgift ska maken nästa vecka påbörja en behandling med en annan sort cellgift. Behandlingen tar två dagar varje gång och jag är skräckslagen. Palliativt, sa läkaren. Bara ordet palliativ gör mig svimfärdig. En dag i sänder, en dag i sänder …

Dagens välbefinnande ligger till grund att jag för en gångs skull känner mig stark. Att byta lakan i våra sängar, dammsuga och torka golv kan liknas med att bestiga berg. Jag som tidigare tyckt om att städa och pyssla här hemma. Numera bryter svetten fram och benen känns ostadiga när jag inser att dammråttorna i hörnen måste avlivas. Dammsugaren har förvandlats till en bitter fiende och dammtrasan ligger hopknölad bland det övriga städmaterialet.

När dimman lättade blev det rena lakan i sängarna, dammråttorna försvann och dammtrasan prydligt ihopvikt efter användandet. Jag har försonats med min dammsugare! 

Hela proceduren tog tid och det blev många pauser men jag orkade! 

Jag tog mig en funderare. Att kunna känna glädje över att orka städa måste vara förunnat den som drabbats av sjukdom och tagit sig igenom operation och behandling. Att städa kanske inte tillhör livets nödvändigheter i det stora hela. Det är nog mest insikten av att krafterna sakta börjar komma tillbaka som ger den där härliga känslan av att känna igen sig själv. Nästan som om allt är som vanligt mitt i det onormala vi befinner oss i.

Maken bjöd mig på lunch hos Kapten Bille’s i Norsholm. Han ansåg att det finns gränser för allt mitt görande. Inte skulle jag behöva laga mat idag. Vi åt och njöt. På hemväg svängde vi förbi vårt apotek. Mina tumörhämmade piller skulle hämtas ut. Mitt emot apoteket ligger Skärblacka café och hembageri. Maken köpte en tårta. Ett enkelt firande för att orken börjar komma tillbaka. Det är en lyx i litet format under ett täcke av grön marsipan.