Det bor en spindel i vårt badrum, den är inte stor, den är gigantisk! Vid en närmare granskning har jag sett att den har håriga ben och jag tror den känner igen mig för den brukar vifta med det ena benen när jag träder in i rummet.
En morgon när jag stod i duschen såg jag i ögonvrån att spindeln hade firat ner sig och hängde i sin svajiga tråd precis intill mitt ansikte. Jag stirrade på den och bad att den skulle fira upp sig till sin vanliga plats, visserligen är jag inte rädd för den, men jag vill inte att den tittar på mig så där nära och intensivt. I alla fall inte när jag är naken.
När den tvekade hotade jag med duschstrålen och på ett ögonblick hade den intagit sin vanliga position på taklisten.
På Madagaskar bor Darwins barkspindel och enligt säkra källor kan den väva upp till 25 meter långa trådar, vilket är världens största och starkaste nät. Själva spindeln är mycket mindre än vår badrumsspindel och den äter trollsländor och flugor. Men den är glupsk och kan sätta i sig bortemot 30 sländor på kort tid. Antagligen är det inte så mycket fett i en trollslända eftersom den kan hålla formen så bra.
Läkarvetenskapen håller som bäst på att forska på just spindeltråd som är stark, böjlig och smidig, för att på konstgjord väg få fram förlorad eller skadad vävnad i våra kroppar. Om det lyckas är det fantastiskt. Att människan ser naturen som en resurs för att reparera och återställa. Det vore fint om människan kunde återställa och reparera det som faller sönder i naturen, som en sorts tacksam motvikt.
Tidigt i morse stod jag i vår trädgård och studerade ljungen som blommar i olika lila nyanser. Jag kände i luften att det håller på att bli höst. Snart får vi göra som vår badrumsspindel, krypa in i vårt bo och ta skydd mot höststormarna. Det är ganska trevligt det också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar