Blåbärssoppa och Klorin

Gårdagen var årets varmaste dag, läste jag i tidningen. Är inte ett dugg förvånad eftersom det nyss varit vinter. Kommer den första vårdagen med sol och fågelkvitter så är det väl inget konstigt att det är årets varmaste dag.
Trist för Vasaloppsåkarna som fick skida i årets varmaste dag. Måste ha varit ytterst ansträngande. Undrar om de drack någon blåbärssoppa? Jag gjorde det i alla fall. Hela dagen. Nedbäddad under tjocka bolster lyssnade jag, de få minuter jag höll mig vaken, till småfåglarna som var helt galna av våryran. Vårvinden strömmade in genom det öppna sovrumsfönstret, jag tog en klunk av soppan och somnade om.

Natten till i går vaknade jag med ett häftigt ryck. Projektorklockans siffror lös rött på den ljusa garderobsdörren, 02.35. Jag märkte direkt att något var fel. Ett dovt mullrande hördes och jag låg en stund och funderade över varifrån ljudet kom. Det lät som åska när en het och kvalmig sommardag övergår till en rejäl urladdning.
När jag vaknat till lite mer ordentligt kunde jag konstatera att det var min mage som lät. Minuterna senare satt jag uppflugen på husets privata tron.

Katastrof! Vi som ska åka bort snart!
Efter varje spya och bakåtbombardemang desinficerade jag toastolen, dörrhandtag, vattenkranen, toarullen och handduken med en blandning av lite vatten och mycket Klorin. Övervägde att även dricka en slurk men vågade inte. Allt detta bestyr för att maken skulle slippa få spysjukan han också. Vanligtvis är jag inte så omhuldande men nu ska vi som sagt resa bort.

När morgonen nalkades var jag ganska så slut. Magsäck och tarm tömd men kroppen propsade på fler tömningar. Levern pressade ur den sist producerade gallan och blindtarmens maskformiga bihang letade sig uppåt och slingrade sig runt gomspenen. Kroppen gjorde ont!

När maken vaknade rotade han omedelbart reda på påsen med vitpepparkorn. Jag tror han svalde 124 stycken under gårdagen. Minst. Sen berättade han att han tänkte åka till min mamma med resterna av fredagens kycklingrätt. Ett par gånger berättade han det och i min omtöcknade hjärna formades ilskna tankar.
"Åk, tänkte jag. Ta med dig hela kylskåpet och flytta hem till min mamma!" För så tänker en som är svårt sjuk i magsjukan och icke vill höra talas om fredagens kycklingrätt.

Idag är en ny dag. Dock inte årets varmaste men jag är nöjd ändå. Träningsvärk i mag-och ryggmuskelaturen samt skinnflådd i röven är sviterna efter gårdagsnattens vedermödor men det är världsliga plågor av övergående natur. Nu ser jag fram mot en trevlig resa till annan ort i ett annat land med make, barn, barnbarn, svärson och sonsambo.

Jag sörjer över att jag inte fick komma till kyrkan i går och vara med på Genusmässan.  Dottern har avlagt rapport men det är inte samma sak som att själv vara på plats och ställe.