Det är full fart ute på sjön. Sothönsen skränar, måsarna seglar och svanarna kelar med varandra. Några doppingar har jag inte sett ännu däremot en sädesärla som satt och speglade sig i vår trädgårdsdamm. Koltrasten sjunger och jag väntar på att även bofinken ska öppna näbben. Det kanske den redan gjort men att mina öron inte uppfattat sången.
Det är trevligt med levande varelser i vår fria natur. Vi har både räv och rådjur som stryker runt vårt hus. Granna att se på men rådjuren medför en viss irritation då de gärna äter upp vår ögonfröjd. Med salladsodlingen blev det intet förra året eftersom allt gick åt till rådjursföda. Måste tänka ut något avskräckande i år. Har hört att trasor med vargpiss ska hålla rådjuren borta men då uppstår genast nästa bekymmer. Hur ska jag hinna sticka trasan under buken på en pissande varg i den händelse det kommer någon pinketrängd ulv till våra trakter.
Får väl googla för att se om det går att köpa färdigindränkta trasor via nätet.
Tittade på Aktuellt igår. Om de eländiga hönsen som räddats till ett bättre liv utanför de stora hönshusens äggläggningsproduktion. Rent förfärliga såg hönorna ut och jag känner igen det där. Köpte själv för nästan 30 år sedan just sådana höns. De fick sedan ett fritt och härligt liv där fjädrarna växte ut, kammarna blev blodröda och äggulorna skarpt saffransgula.
Vi köper ägg från grannen vars hönor strövar fritt med risk för sina liv eftersom vi kör förbi på deras väg med vår bil. Räven har också hittat dit och det händer att det legat vita fjädrar utan sin höna på dikesrenen. Det är en riktig Sörgårdsidyll att se hönsen spatsera omkring helt obekymrade om livets fasor.
MEN! Det finns faktiskt hönserier där hönorna mår alldeles utmärkt och är i prima vigör. Vi har ett lysande exempel några kilometer bort. Där lever hönsen fritt, om jag bortser att de aldrig får gå ut vilket inte går av praktiska och ekonomiska skäl, på stora golvytor med mycket strö. De är inte instängda i några burar och är praktfullt skrudade i vita fjädrar samt runda och fina.
Så min tanke är, varför kan inte media visa upp sådana hönsgårdar parallellt med de gårdar som har anskrämliga hönor? Visa att det inte bara är elände med allt.
Djurskyddslagen i vårt land är hårt och strängt vilket det också ska vara. De som inte på ett etiskt, moraliskt och humant sätt tar hand om sina djur ska inte heller ha några utan beläggas med djurhållningsförbud. Det är vi alla överens om.
Min önskan är reportage där vi får se och ta del av det fina lantbruk med djurproduktion som vi faktiskt har. Grisar med knorr, höns som mår bra samt kött-och mjölkgårdar där djuren sköts exemplariskt och där regelverken följs.
Allt fler övergår till ekologiskt och KRAV-odlat som gynnar både djur och människor. Tyvärr lyfts ytterst sällan det fram till allmän beskådan. Det är synd eftersom lantbruket och djurhållningen får en dålig klang där okunnigheten ligger inbäddad i åskådarnas ögon efter dylika reportage som gårdagens.
Tror jag ska skriva till nyhetsredaktionerna och efterlysa inslag som visar att det faktiskt övervägande finns bra och fina gårdar med välskötta djur. Vilket alla gårdar borde vara, vill jag bara tillägga.
En sista fundering. Varför i hela fridens namn köps det så mycket importerat kött? Vi vet hur danska grisar har det men när det kommer till kritan tittar vi djupt i våra plånböcker och struntar fullkomligt i de danska grisarnas liv och leverne....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar