Vaknade i morse med ett tungt huvud. Är inte benägen att tro att det beror på det lilla glas vin jag drack i går kväll. Det är nog en ovanligt djup sömn som är orsaken till att hjärnan inte riktigt vill vakna till liv denna regniga och kulna novemberdag.
Trots allt har jag ändå lyckats med att plita ihop en artikel om vargjakt. Denna heta fråga som blossat upp i ny styrka då regeringen beslutat att vargjakten i framtiden ska kunna överklagas till domstol.
Hos oss besväras vi inte av några vargar. En till synes fredlig varg vandrade över isen bort mot Finspång för några vintrar sedan. Det kändes lite exotiskt att se djuren lufsa fram på den snöbelagda isen. Mellan vargen och mig fanns vårt vardagsrumsfönster så jag kände ingen större oro vid mötet.
Bredvid mig på skrivbordet ligger våra tågbiljetter. De jag lyckats med stor möda boka om trots att de från början var icke ombokningsbara. Resan är ämnad till Skåne men eftersom livet inte alltid är följsamt så får vi se hur det blir med vår tur. Kanske blir biljetterna kvar på skrivbordet för att till sist hamna i papperskorgen. Det återstår att se.
När inget blir riktigt som från början varit uträknad blir det till att tänka i andra banor. Kanske dra igång ett lussekattbak när det nu börjar närma sig advent. Men det gäller att planera baket ordentligt eftersom både maken och jag är omåttligt förtjusta i varm choklad och lussekatter. Så pass förtjusta att bakar jag allt för tidigt får vi genomleva julen utan saffransbröd.
Det var för övrigt faster Elsa som lärde mig baka lussekatter. Då var jag blott 18 år men jag har följt hennes råd allt sedan dess. Mycket smör i degen, förmanade faster Elsa. Annars blir de torra och tråkiga. I mer modern tid avhjälps torrheten genom att även tillsätta en klick kvarg. Det visste inte faster Elsa annars hade hon väl sagt det då antar jag.
Det regnar häftigt av och till. Slår hårt mot rutan till min skrivarbod. Kanske får jag ledigt i eftermiddag. Meningen är att jag tillsammans med sonen ska kasta mig ut i lövträsket även denna dag. Fortsätter regnpaltandet går kanske även den planen i stöpet. Att räfsa löv i hällande regn gör ingen människa lycklig.
Jag har i vilket fall som helst betalat momsen idag. Även skatten skulle in till Skatteverket detta datum men eftersom jag vänt på en siffra så fattades det 48 kronor och ingen skatt blev dragen. Det gör mig nervös även att jag fört över 48 kronor plus 2 kronor extra utifall att till kontot där skatten dras ifrån. Skatteverket känns mer som ett begrepp och jag har svårt att förstå att det skulle finnas några mänskliga varelser som mottagare av skatteinbetalningar. Helst skulle jag vilja ringa och urskulda mig över den felvända siffran i summan. Få förståelse i att sådant kan hända. Nu kanske jag blir betraktad som en skattefuskare. På grund av ynka 48 kronor. Jag blir alldeles matt vid tanken.
Maken som fungerar som min revisor har ännu ingen aning om mitt fatala misstag. Han är fullt upptagen med att befinna sig djupt nere i avloppsdiket, utrustad med diverse hantverksverktyg som krävs vid montering av avloppspump. Avloppsfrågans lösning kan skönjas i horisonten även om det känns som evigheter fram till den dag då vi kan ha lyckan att spola med toalettstolens spolspak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar