Jag är en hustru, mamma, mormor, farmor och svärmor som försöker se möjligheterna i det mesta jag stöter på i livet och få det till något positivt. Tror att allt som sker har en mening och är till för att ge kraft och styrka.
fredag 8 januari 2016
En trasig bysthållare och god omvårdnad
Det året jag hade fyllt 16 år beslutade jag mig för att ta steget ut i det riktiga vuxenlivet. Mamma grät och pappa tryckte postsparbanksboken i min hand med efterföljande ekonomiska förmaningar.
Mitt första inköp till det egna hemmet blev en gul mugg med påmålade motiv föreställande små sommarblommor. Ur den drack jag vatten medan högen av pannkakor växte. Pannkakor och vatten kom att bli mitt dagliga bröd under den första skälvande tiden som vuxen.
Som vuxen får den vuxne ta ansvar över sin egen tvätt. Varpå jag släpade kassar med smutsig byk till stadens tvättbar. Tvättmaskinerna snurrade, tanterna satt med stickarbeten och skvallrade till dess att maskinerna gjort sitt.
De skakade på sina huvuden och lärde mig slå ihop lakan på rätt sätt. Flickan var inte skolad i textilvård.
När jag så småningom flyttade till annat boende blev jag förärad med moderniteter i form av tvättstuga. Där sprang tanterna fram och tillbaka, kollade tvättlistans trovärdighet och att föregående tvätterska städat ur maskiner och lämnat lokaliteterna i det skick som var och en ville möta det på den egna tvättiden.
Åter en flytt där det förutom äktenskap även ingick en helt egen personlig tvättmaskin. Sedan den dagen har det passerat åtskilliga tvättmaskiner i vårt gemensamma liv.
Jag har skött våra tvättmaskiner med omsorg och noggrannhet. Har någon havererat har maken opererat eller köpt en ny.
Det jag ansett som viktigast i skötseln av maskinerna har varit förutom att då och då tömma pumpen och silen, är rengöring av tvättmedelsfacket. En bekant sa en gång för många år sedan att det märks hur ett hushålls sköts genom att dra ut tvättmaskinens tvättmedelsfack och studera dess renlighet. Det bet sig fast i mig och för att inte bli ansedd som en lortlarpa om någon besökare händelsevis råkar dra ut tvättmedelsfacket och finna detta i orent skick har jag alltid varit noggrann med att hålla det området extra rent.
Igår gjorde jag det fasansfulla upptäckten att en bygel lossnat från min bygelbysthållare då jag utan att först ha stoppat den i tvättpåsen när den skulle tvättas. Jag tackade min lyckliga stjärna att bygeln inte åsamkat maskinen skada samt att maken inte upptäckte fadäsen före mig. Då hade han tagit fram den stränga blicken vilket händer så sällan att det tar rejält när det någon gång sker.
Bygeln låg inkilad i den där grå tjocka gummipackningen med skåra, placerad mellan luckan och tvättrumman. Jag fiskade upp den och med följde något grått och oidentifierbart smörj. Med pekfingret undersökte jag vad som fanns i skåran. Där fanns det mycket att voja sig över.
Sedan jag som 16-åring stiftade bekantskap med dessa underbara hjälpredor av smutsig tvätt har jag inte förstått att i omsorgen av maskinerna ingår rengöring av gummipackningen mellan luckan och tvättrumman.
Jag ringde genast dottern för att på moderligt vis upplysa henne om vad som ingår i tvättmaskinsrengöring. Jag slog henne med häpnad eftersom detta sedan tidigare redan var för henne känt. Hon brukade själv då och då rengöra just denna packning.
Att jag missat denna viktiga detalj blev för henne obegripligt.
Systrar och bröder som läser detta. Glöm inte att rengöra gummipackningen mellan luckan och tvättrumman på edra tvättmaskiner. Om ni inte redan visste detta vill säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar