När vi i morse åt frukost sa maken att han trodde att det inte skulle bli någon mer vinter i vår. I samma stund startade det ett lätt snöfall utanför vårt köksfönster. Därefter hade vi ordat nog om den rådande väderleken. Vi får ta det som det kommer helt enkelt.
I Dalom skidas det, blåbärssoppan skvätter och blandas med snor, svett, tårar och ett och annat skavsår. Om det bryr jag mig föga. Är inte involverad och tänker därmed inte ta reda på hur det går för varken den ena eller den andra.
Den dag Vasaloppsåkarna åker loppet åt andra hållet ska jag med stort intresse följa den rafflande tävlingen. Tittar jag på kartan så borde det vara uppförsbackar hela vägen från Mora till Sälen eftersom Sälen ligger högre upp än Mora. Men jag kan ha fel i det precis som jag har fel i så mycket annat.
För övrigt tror jag inte att Gustav Eriksson åkte skidor när han var på flykt utan tog sig fram på egentillverkade snöskor. Det är i alla fall min teori.
För att hoppa från det ena till det andra kom jag igår att tänka på en blondin som vi, när jag var barn, bodde granne med i Karlstad. Anledningen till att just den här blondinen poppade upp i mitt minne var en rent ut sagt osmaklig historia om en blondin som dök upp mitt i det sociala flödet. Inget unik med det, blondiner har alltid befunnit sig främst i skottgluggen för osmakliga historier.
Den här blondinen var i alla fall otroligt vacker och väldigt ung. Så vacker att hon lät sig avporträtteras och hamnade på mittuppslaget i de tidningar som när jag var barn fanns på spegelhyllan runt om hos landets herrfrisörer. Grannarna sneglade och pratade i smyg medan blondinen log och skötte trappstädningen utan anmärkning när det var hennes vecka.
Tiden gick och blondinen blev vackrare för var dag. Plötsligt blev den yppiga barmen än mer yppigare samtidigt som magen växte. Blondinen köpte barnvagn och torkade därefter en liten barnrumpa medan livet knallade på.
Tiden blev till år, jag blev vuxen och skapade mig ett eget bo. Ungdomsmagazinet Mitt livs novell byttes ut mot tidningar med matrecept, korsord och stickbeskrivningar. Så en dag dök blondinen upp mitt i sockerkakssmeten och den gratinerade krabban på burk.
Hon hade blivit mormor och utsedd av en jury till Sveriges yngsta och snyggaste mormor och borde därmed uppmärksammas.
Flickorna måste ha kämpat med sina respektive moderskap för vad jag kommer ihåg var inga barnafäder omnämnda. Att bli mamma och fortfarande stå och treva med ena foten inne i vuxenlivet kan inte vara helt lätt. Det kan gå bra men det kan även gå käpprätt åt skogen. Då eller senare i livet. Det har dock inget med hårfärgen att göra. Kanske åldern inte heller spelar så stor roll fast det är lätt att tro det. Många andra faktorer måste också till för att allt ska fungera.
Jag undrar hur livet blev för den blonda skönheten från Karlstad och hennes barn och barnbarn. Kanske familjen utökades med en växande skara som idag sitter samlade framför teveapparaten och hejar fram skidåkarna i Dalarna. Eller rent utav stakar sig fram i spåret på riktigt. Det lär jag aldrig få veta utan får fundera vidare till dess att jag kommer på något annat att fundera över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar