Ett stort problem i välfärden, i våra butiker finns ingen O´boy! Den som händelsevis har lite pulver kvar i sitt skafferi lägger nu ut det till försäljning. O´boy är guld värt! Folk ger vad som helst för att få tillreda sig drycken.
Jag minns min barndoms O´boy. Tre rågade skedar till ett glas mjölk. Varm eller kall. Burken var rund och av papp. En sockerstinn pojke slickade sig om munnen och på baksidan burken fanns färdigberedda glas med randiga sugrör. Det såg festligt ut. Sugrör var en lyx och hörde inte hemma i vardagslivet.
När jag var fyra år gammal lanserades drycken av Findus. När jag nått elvaårsstrecket kom O´boy med jordgubbssmak. Det smakade förfärligt illa. Mjölken blev rosa med en stark bismak av kemikalier. Mamma slängde burken i soporna och vi höll oss enbart till chokladsmaken.
Nu rasar de kunder som har för vana att dricka O´boy. De kräver besked från leverantörerna om orsaken. Vilka svarar att det beror på ett tekniskt fel.
Vissa gnuggar händerna över chokladdryckskrisen. En stockholmsbo säljer portionspaket där startbudet ligger på 5 000 kronor stycket. Nu när folk är desperata gäller det att passa på med försäljningen, resonerar affärsmannen som på bild mest liknar någon som till vardags kunde vara aktiemäklare.
Där nöden är som störst finns inte heller någon O´boy. Där är istället barnen undernärda. Behovet av rent vatten och torrmjölk är stort. Torrmjölk som innehåller livsviktiga vegetabiliska fetter, kolhydrater, vitaminer och mineraler som ett litet barn behöver för att överleva, bli friska och utvecklas normalt.
Kanske den som säljer O´boy för 5 000 kronor kan tänka sig skänka lite av förtjänsten till hjälporganisationer så fler undernärda barn kan få en skvätt torrmjölk som blandats ut i rent vatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar