Sveriges befolkning hemestrar. Nyhetspressen varvar virus med eldsvådor, slagsmål, kravaller, mord, extremvärme och som en liten glädjande knorr på det hela, Sveriges härligaste smultronställen. Dit vi kan bege oss över dagen för att maxa hemestern till det yttersta.
På badstränderna är det trångt och livligt. Precis som det alltid är när extremhettan slår till. Covid 19 kan vi bekymra oss över när kylan sveper in över landet. Då håller vi åter igen avstånd.
Gamlingar placeras fortfarande bakom plexiglas. Ropar till sina nära och kära genom plexiglasskivan hur mycket de saknar dem.
Jag drar mitt strå till stacken. Håller mig så långt bort från andra som det bara är möjligt. Väntar på min tur vid ostdisken i vår lokala matvaruaffär. När någon kommer mig för nära i kassakön ryter jag ifrån. Som den surkärring jag är.
Att jag inte bör åka till stranden och trängas med andra bekymrar mig föga. Jag avskyr allmänna stränder vilket jag alltid gjort. Inte gillar jag utomhusbad heller för den delen. Ändock, jag bearbetar maken att snickra ett trädäck i anslutning till vårt hus där två badkar ska sänkas ner. Får jag den önskan uppfylld ska jag bada utomhus. Vi ska sitta i var sitt kar och plaska, smutta på bubbel och låta ögonen vila på Glan. Det vore något att yvas över. Egen badanläggning. Men under rådande omständigheter med för låga grundvattennivåer är väl ett anspråkslöst utomhusspa inget att fundera över.
Istället kanske det kan bli ett litet hönshus, säger jag trevande till maken. Men han är mer inne på badkarsbygget. Menar att det är mer attraktivt att bada naken bredvid sin fru än att starta upp en hönsfarm. Jag rodnar förtjust över jämförelsen. Det där var gulligt sagt av dig. Fast jag egentligen menar, välj mellan utomhusspa och småskaligt hönseri. För jag vet att jag hur som helst får min vilja igenom. Det får jag alltid som den bortskämda hustru jag är. Men de här projekten kan ta lite längre tid än vanligt att få igenom. Vad det än blir för byggnation blir jag lika glad ty båda mina önskningar är lika betydelsefulla.
Än så länge har vi vatten i vår gamla brunn så det räcker till att fylla badkaren och hålla hönsens strupar fuktiga. Ännu råder inget bevattningsförbud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar