Nu har den börjat blomma. Ogräset som många klassar som det vackraste. Mjölkörten kan användas till mycket, ett spektrum som sträcker sig från allt till medicinering, drycker och stoppning av kuddar och förtjockningsmedel i såser till att bara beskådas på grund av sin skönhet.
Att sitta på altanen och låta blicken vila på mjölkörten väcker inom mig en sinnlig manifestation som ger mig ett känslomässigt välmående. Barndomsminnen dyker upp. Jag och mina kamrater lekte affär. Gjorde egna varor av bär, tomma burkar och kartonger som innehållit bakpulver, tvättmedel, marmelad och makaroner. Mjölkörtens långa frökapslar fick gestalta cigaretter. Då, när jag var barn rökte de flesta vuxna och ingen reflekterade över att det var ohälsosamt eller direkt livsfarligt.
På stranden lekte vi barn spritt språngande nakna. Inte heller det ansågs som opassligt eller något som kunde härleda till ett risktagande för barn. Inte heller tänkte någon på att dessa små brunbrända barnkroppar i framtiden löpte stor risk att drabbas av hudcancer.
I mitten av 1970-talet kastade även vi kvinnor av oss bikiniöverdelarna. Att sola brösten blev allmänt accepterat, nu var det inte längre männen förbehållet att vara brunbrända på överkroppen.
Igår när maken och jag var hos trädgårdskunder och klippte gräs dök en granne till en kund upp bland blommande rosor, doftande jasmin och prunkande rosenskära. Klädd i shorts och en vit behå. Hon höll på att rensa i sina rabatter. Damen passade på att ta en liten paus och växla några ord med oss trädgårdsdrängar. Det damen inte hade koll på var sina behag. De hade hoppat ut ur behån och hängde utanför i all sin prakt. Under den svällande bysten satt behån som ett band vilket i och för sig var tur eftersom det något så när höll härligheten uppe. Ungefär som ett diadem som ser till att luggen ligger perfekt tillrätta.
Jag måste tillstå att samtalet kändes aningen krystat. Min make harklade sig, satte på sig sina hörselkåpor, rätta till skyddsglasögonen och drog igång trimmern. Jag blev ensam kvar med damen och hennes nakna bröst.
Det uppstod ett dilemma. Skulle jag påpeka att de delar av hennes kropp som i normala fall inte visades upp för andra än för den som normalt brukade se dem och där kategorin okända trädgårdsarbetare inte ingår nu var utsläppta i sin fulla frihet? Eller skulle jag lägga påpekandet åt sidan? Jag blev plötsligt generad, kände mig obekväm med situationen och valde att avsluta samtalet och sätta fart på gräsklipparen. Utan att först påtala att hon nog bor borde plocka in brösten där de skulle vara så länge som vi befann oss i hennes omedelbara närhet. Jag bedömde situationen utefter det att var och en måste få gå klädda eller oklädda i sina egna domäner utan att jag ska lägga mig i. Men jag anar att damen kände sig obekväm till mods när hon så småningom upptäckte bristen på skylande utstyrsel och fundera lite över hur länge tuttisarna hängt över kanten. Kanske solsvedan på kvällen gav henne en fingervisning ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar