Sopor och instrument

Återvinningsstationen är en mycket spännande plats där folk samlas i prydliga rader, vissa med fullastade släpkärror medan andra stuvat in gamla möbler, trädgårdsavfall, sönderslitet emballage från IKEA och allt annat som är uttjänt, i sina bilar.
Jag brukar kika ner i de enorma containrar som står uppställda och bara väntar på att fyllas. Förundrar mig över dess innehåll, varje sopa har en bakgrundshistoria och ibland blir jag frestad att böja mig djupt ner över kanten och fiska upp något som tilltalar mig. Men det törs jag inte, stationens härskare har vaksamma ögon och de ser stränga ut.

Men vad skulle vi göra om vi inte hade denna uppsamlingsplats för sopor? Tänker på den tiden då jag som barn cyklade tillsammans med mina kamrater till soptippen, kröp in genom ett hål i stängslet och struntade i skyltarnas förmaning om att det var en förbjuden plats, speciellt för barn utan målsmans sällskap.
Vi rotade runt med pinnar i det enorma sopberget och skrek av fasa när någon stor råtta med lång naken svans i maklig takt surmulet flyttade sig undan våra härjningar.
Undrar hur marken under den gamla soptippen har för kvalité idag om någon hälsovårdsinspektör skulle få för sig att åka dit och göra ett miljöprov.

Sydamerikas fattigast slumområde ligger utanför strax utanför Asunción som är Paraguays huvudstad. Där lever och bor omkring 2 500 personer och deras levebröd är att rota runt bland soporna för att hitta något som går att sälja för pengar till återvinningsindustrin. Många är barn som inte kan gå färdig sin skolutbildning eftersom de måste hjälpa sina föräldrar att överleva.

Men så kom miljöingenjören Fabio Chávez till platsen och han blev bestört över barnens livssituation. Eftersom Fabio är både musikalisk och full av idéer beslutade han sig för att lära barnen spela instrument. Föräldrarna ställde sig först misstänksamma till hela projektet medan ett femtiotal barn trängdes för att få lira på de ynka fem violinerna Fabio hade till förfogande.

En ingenjör är alltid en ingenjör och just denna insåg att soptippen hade potential till att utveckla musikinstrument. En gammal färgburk och en gaffel duger bra till att bli en fiol, vattenledningsrör, byxknappar, mynt, bestick och kapsyler sammanfogas och slutar som saxofoner medan en träslev och en förbrukad hårborste duger bra till stämskruvar.
Sakletarna jobbar för fullt efter att rota fram material till nya instrument som miljöingenjören plockar ihop och ger möjligheten till över tvåhundra barn och ungdomar att få musiklektioner.

Nu är skrotorkestern Orguesta de Instrumentos Reciclados ute och håller konserter och under detta år ska de bege sig ut på en världsturné bland annat till Europa och på repertoaren finns allt från Beatles till Mozart.

Det vore kanske något att tänka på och bjuda hit dem till Louis De Geer konsert och kongress i Norrköping.

Om det sker ska jag vara bland de första att köpa en biljett!