Jag är en hustru, mamma, mormor, farmor och svärmor som försöker se möjligheterna i det mesta jag stöter på i livet och få det till något positivt. Tror att allt som sker har en mening och är till för att ge kraft och styrka.
onsdag 28 januari 2015
Vipeholm och uteblivna vittnesbörd
När jag grottat ner mig klart i mord och ond bråd död i gårdagens svenska kriminalserie som går på tisdagskvällar gick jag till sängs. Bara för att genom webben se Dox dokumentär om förintelsen. Det skakade om rejält och sömnen ville därefter inte infinna sig.
Bläddrade således igenom min nedladdade radioprogram och bestämde mig för att Vipeholmsexperimenten borde var en bra nattunderhållning. Det blev som att lägga lök på laxen. Samtidigt som jag nu fått en förståelse omkring mina föräldrars otroliga restriktioner gällande mitt som barn intag av sötsaker.
Vipeholms anstalt för, som det en gång i tiden hette, "sinnesslöa" är numera en fungerande gymnasieskola där eleverna från Lund insuper kunskap som ska gagna dem i vidare högskolestudier eller yrkesliv. På vinden fanns lådor fullspäckade med information gällande det experiment som utfördes där under 1930-talet då den svenska tandhälsan var usel. Dessa lådor upptäcktes då byggnaden skulle helrenoveras och bland dokumenten står både Riksdagen, Medicinalstyrelsen och sjukhuschefen Hugo Fröderberg som högst ansvarig.
Det hela gick ut på att en grundläggande studie skulle genomföras för att se sockrets påverkan av tandemaljen. Det behövdes 1000 personer som var villiga att utsätta sina gaddar för den experimentella studien. Normalt funtade personer skulle aldrig ställa upp på detta och vad återstod, jo de mindre vetande på Vipeholmanstalten. De hade inget att sätta emot, inte deras anhöriga heller eftersom de aldrig blev vidtalade.
En speciell seg och kraftigt sockerstinn kola tillverkades och sedan var det bara att mata försöksobjekten som villigt tuggade i sig av läckerheterna. Kolaprojektet sponsrades av tandläkare och sockerindustrin som tog tillfället i akt för att se hur socker angriper tänderna med karies som påföljd.
Det blev ett enormt lidande för de utsatta som inte fick möjlighet att vittna om smärtan de utsatts för. Djupa och värkande hål där den sega kolan sakta smälte ner och fyllde tändernas trasiga öppningar.
I kväll ska jag lägga mig tidigt. Försöka låta bli att tänka på värdens ondska. Både den som var då och den som är nu. Människan är ett märkligt släkte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar