Skumägg och otvättade fönster

Stilla veckan. Eller passionsveckan, dymmelveckan och tysta veckan. Det går att välja efter behag. Sista veckan i fastetid är det hur som helst och jag har varken fastat eller tänker vara tyst resterande dagar av veckan.

Tror det skulle vara svårt för mig att fasta. Kvittar lika vad fastan innehåller. All slags avhållsamhet av det jag tycker om är inte min melodi. Jag glupar i mig av vad det må vara. Skumägg till exempel. En hel påse förärade maken mig när han kom hem från vår lokala matvaruaffär. Han vet att jag gillar dessa söta små färgade ägg. Jag äter och struntar i innehållsförteckningen som med stor sannolikhet har en hel radda med E benämningar. Det är bara att tugga, svälja och njuta av sötman. Det går så länge det går. Trevligt har jag i alla fall haft medan jag åt.

Större bekymmer är våra fönster efter vinterns härjningar. Trots att det tar ungefär lika lång tid för mig att tvätta fönstren som det tar för maken att iordningställa frukosten så drar jag mig för detta moment. Tycker det är urtrist att tvätta fönsterglas.

Igår var jag och besökte en herrgård i tjänstens vägnar. Jag försökte räkna de spröjsade fönstren men gav upp efter tre raddor av tittgluggar.
15000 kronor tar fönsterputsaren efter avslutat värv! 15000 kronor, jodå det kostar det om vi inte vill putsa själva, upplyste mig herrgårdsinnehavaren.
Milde himmel, tänkte jag tyst för mig själv och förstod att jag inte borde knorra över våra fönster som samtliga putsas på sisådär tjugo minuter.  På båda sidor dessutom.

För två år sedan köpte jag en fönsterputsaraparat. Reklamen höjde den till skyarna och de som köpt den för 500 kronor lovade att pengarna inte var kastade i sjön. Varpå jag genast for in till staden och köpte en fönsterputsare av märket Kärcher.
Fylld av förväntningar gav jag mig i kast och såg framför mig redan i starten ett strålande resultat.
Rena rama skräpet enligt min åsikt när jag och apparaten arbetet klart. Lika dålig som den där äggkokaren jag en gång i tiden skaffade till vårt hushåll.
Svärsonen har gått ett steg längre och köpt en fönsterputsarrobot. Antagligen med inbyggd sugmotor. Har själv aldrig sett den i aktion men enligt utsago är det en fantastisk manick. Förstår att det faller svärsonen helt i smaken för han funderar ofta i termer gällande tekniska prylar. Helst datoriserade sådana.

I morgon är det 1 april. Då ska vi skämta med varandra. Det hör till och ingen går säker för dessa verbala practical jokes.
Granndamerna och jag ska ha vår avslutning på bokcirkeln där vi pratar lite böcker men mycket annat samt äter gott. Dessa sammankomster har förgyllt de mörka kvällarna.
Men nu är våren här.
Blåsipporna blommar men än är det vinter kvar säger mor,
så än får vi gå med både strumpor och skor.
Fast det är bara skitsnack. Våren är här trots att det fortfarande är lite kallt. Vintern är slut, säger jag bestämt! Dessutom har vi övergått till sommartid. När Anna Maria Roos skrev om blåsippan som ute i backarna står behövde ingen vrida fram klockan så det är inte att begära att hon ansåg att vintern inte ännu var slut och sommartiden tagit över fast det bara var vår.
Nu är det andra tider och vi tvingas anpassa oss efter en framdragen timma tills dessa att vi drar timman tillbaka till normaltid igen.