Drömmar sägs vara ett förändrat medvetandetillstånd som uppstår under den så kallade REM-sömnen. En psykisk upplevelse i berättande form. Det finns många olika tolkningar omkring drömmar och drömforskare tror att drömmar är en inre konflikt av tidigare händelser. Sigmund Freud hade sin egen omfattande drömteori som jag inte är benägen att fördjupa mig i av någon större omfattning. Tycker för övrig att den där Freud verkade vara skum på fler sätt än ett.
Drömmen jag hade i natt var på intet sätt märklig eller störande. Endast trevlig där jag omgav mig med människor som står mig nära. När jag vaknade dröjde sig känslan kvar och funderade en stund om jag fortfarande befann mig i miljön hos dessa personer. Vissheten att så inte var fallet blev en stunds besvikelse och nu återstår endast pyttesmå fragment omkring nattens dröm som jag tänkt en del över under dagen som gått.
Drömmar kan även bestå av önskningar om något bättre. En annan framtid med trygghet, jobb, bostad och utbildning. Där individen själv kan möjliggöra att drömmen går i uppfyllelse. Men då krävs det att finns någon mottagare som kan vara behjälplig. Oftast är det så. För ensam är inte alltid stark om drömmen ska gå i lås.
Talade häromdagen med Olle på ett bibliotek i Värmland. På orten fanns många nyanlända från olika länder. Människor som lämnat katastrofer och har en dröm om ett nytt liv i ett fredligt land. Deras drömmar kan tänkas vara att en dag få återvända hem. För vem vill egentligen lämna sitt land, släkt, vänner och invanda trygga mönster för något som kan kännas instabilt och främmande?
Olle på biblioteket lånar ut böcker. Men han lånar även ut en svensk till nyanlända. Succén är ett faktum. Både kommunalråd och kommunsekreterare har anmält sitt intresse om att bli utlånad tillsammans med andra vanliga värmlänningar. Nya kontakter skapas, nya vänskapsband knyts och nyanlända slussas in i det svenska samhället tack vare kommuninvånarnas öppna hjärtan och sinnen.
Det fikas, promeneras, handarbetas, mekas med motorer, barn med olika nationaliteter leker med svenska barn och ingen ifrågasätter hud, ögon eller hårfärg. De ser varandra för det de är. Människor.
När jag hämtade posten idag hade jag fått ett brev som jag anmodades skriva under och posta i retur till avsändaren. Frimärke får jag dessvärre kosta på själv.
I brevet gick att läsa att Sverige är försatt i ett katastroftillstånd. Till viss del kan jag hålla med eftersom jag ser det katastrofala i att hela mänskligheten håller på att kollapsa på grund av den allt ökade främlingsfientligheten som råder.
"Tillsammans kan vi göra skillnad" stod det sist i brevet. Så sant som det är skrivet för ingen människa är i stånd till att klara sig på egen hand när stormarna viner runt vår ombonade trygghet.
Avsändaren i Kristianstad ska därmed inte förväntas få någon svarspost från mig, ty jag vill inte medverka i att vara de mot dem.
Några större drömmar går jag inte för tillfället omkring och bär på. Önskningar däremot finns det några stycken. Vissa av önskningarna kan jag uppnå av egen kraft medan andra är mer oåtkomliga. Dock gräver jag inte ner några av dessa utan låter dem få leva sitt eget liv. Då blir önskningarna till glada överraskningar om de uppfylls.
Vi har varit på konditori på förmiddagen, vår dotter och jag. Vi beställde inte in några söta drömmar, däremot chokladfyllda hjärtan översållade med pudersocker. Dottern bjöd ur egen plånbok och att få sitta med henne och njuta av de goda kakorna och varmt te var som en dröm i sig. Det händer allt för sällan att vi har egen tid för varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar