I morse kändes det som i gamla tider då maken gick upp i ottan för att kasta sig ut i snösvängen och hjälpa sonen att forsla bort den snö som föll i natt.
Vi ligger inbäddade i det vita täcket som idag har konsistens lämpad för att bygga snögubbar. Kylan har tillfälligt släppt sitt grepp men är åter i antågande sägs det.
I min skrivarbod är det varmt och skönt. Snötäcket på taket vittnar om att stugan är väl isolerad. Inga extra tröjor behövs.
Delar av familjen kommer på eftermiddagsfika. Jag ska förära dem med en nybakad kaka. Ett komplicerat bakverk som krävde både kavel och springform med löstagbara kanter. Doftar förförande gott och jag hoppas att den ska smaka likaledes.
Smeten innehåller mandelmassa kan jag avslöja.
Medan maken skottade snö läste jag dagspressen på nätet. Skavsta flygplats är avspärrat och utrymt på människor. En resväska med något explosivt pulver har påträffats och personalen är skärrad uppgav ett tillförlitligt ögonvittne. Väskans ägarinna ställer sig oförstående eftersom hon inte vistas i någon miljö där explosivt pulver förekommer.
Tänker att det är väl lika bra att det inte blev någon Spanienresa för vår del. Det är bara elände över allt. Till och med på flygplatsen i Nyköping.
Jag skrollade vidare i nyhetsflödet. Ingvar Kamprad har överlämnat ordförandeklubban till sin efterträdare. Av åldersskäl. Kanske ett förnuftigt beslut. Att vara ordförande är ingen barnlek. Vet väl jag som är ordförande i Odensåkers vattenförening och Odensåkers vägsamfällighetsförening.Två pärmar med papper att hålla ordning på. Originalpapper dessutom. Ett stort ansvar.
Dock har jag inga 50 miljoner att donera till föreningarna som herr Kamprad gjorde vid uppstarten av Familjen Kamprads stiftelse. Det är illa för det skulle behövas lite extra tillskott i kassorna. Mycket har hänt i det gemensamma avloppsbygget som kostar pengar samt den framtida vägförbättringen efter grävmaskinernas framfart.
Hade jag pengar skulle jag muta Naturskyddsföreningen att ge sig iväg från vårt område. De har lagt sig i våra angelägenheter och gjort ett samrådsyttrande och skickat till Norrköpings kommun. Bland annat är Naturskyddsföreningen oroliga över att vi som bor här ska klaga på att bondens kossor ska dra flugor när kossorna går på sommarbete en bit bort. Då finns en överhängande risk att vi boende ska komma med krav att flugorna genast bör elimineras. Naturskyddsföreningen anser även att de av oss boende som har strandtomt ska avgränsa tomterna så allmänheten kan ströva fritt över den privata delen av strandtomten. Fiskgjusen som bor på andra sidan viken ska visst också må illa av vår ständiga närvaro.
En cykelbana- och gångbana bör också fortast möjligt anläggas ut till vårt område, anser Naturskyddsföreningen, eftersom det är skadligt för miljön att köra bil. Sant och riktigt men de kräver samtidigt att det måste till en besöksparkering så besökande bilar får plats.
Tack Naturskyddsföreningen att ni så påpassligt medverkat till att den nya detaljplanen nu plötsligt ligger långt fram i tiden!
Snart kommer delar av familjen för att äta kaka. Vi får visst en nattgäst också. En av småtvillingflickorna känner sig manad att kinesa hos mormor och morfar. Dock behöver övernattandet inte vara så spartanskt att hon måste sova på golvet. Hon får plats mellan oss i sängen.
Det kommer att bli varmt, trångt och mycket gemytligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar