Korv på papperstallrik och grannens pinkande katter

Lätt som en fjäder. Du är lätt som en fjäder mamma, tänkte jag där hon låg på britsen.
Undersökningarna avlöser varandra.  Oro. Provsvar och svar från läkare. Den enda som tar det med ro är mamma. Tack mamma. Tack för att du är så stark och positiv.

Monark, gjord på papper och bark. Men bättre än DBS. Det betyder Döden Bakom Styret, sa mamma bakom syreupptagningsmasken. Personalen log matt och tittade åt mitt håll.
Jag ryckte på axlarna. Mamma vet vad som gäller.

Arbetsprov hos fysiologiska kliniken, universitetssjukhuset i Linköping. Mamma satt på Monarken, beredd att trampa för att visa resultat. Operation eller cellgifter. Det är frågan som nu gäller.

Hej då, nu kör jag Vätternrundan, ropade mamma.
Kör inte omkull, vill du ha stödhjul på cykeln? ropade jag tillbaka.
Personalen sa inget, de tittade på varandra och dataskärmarna som visade kurvor i blått, rött och svart.

Korv och mos. Papperstallrikar plastbestick och pappersmuggar i sjukhusets kafeteria. Kaffe på maten. Och en kladdig kaka.

Vidare till nästa undersökning.  Svar om några dagar. Din läkare kontaktar dig. Operation eller cellgifter. Kanske både ock.

Hemfärd efter en lång och tröttsam dag. Mamma pratade hela tiden. Om pappa. När han körde fel väg då de skulle besöka oss. Om barnbarnsbarnen. Grannens katter som pissar på hennes prydnadsbuskar. Att det är gott med korv och mos.
Hon pratade om mannen som satt med oss i väntrummet. Att han hostade så illa. Han har nog en allvarlig sjukdom.
Tror jag också, så som han hostade.
Kraken, han kanske är så sjuk att han dör.
Kanske det kanske.

Mamma berättade om sina dagböcker. Där hon antecknat varje förändring i mitt liv. Dag och datum. Barnbarnen finns med. Deras skolavslutningar, när och vart de flyttat sina bohag, arbetsintervjuer och anställningar. Förlovningar och vigslar. Barnbarnsbarnens ankomst. När flyttfåglar kommit och dragit vidare. Vädrets skiftningar, solens uppgång och nedgång. Temperaturväxlingar. Från varmt till kallt och tvärt om.

En dag ska jag hämta mammas dagböcker. Läsa om våra liv ur hennes perspektiv.

Mamma gör sig inga bekymmer. Hon tar dagen som den kommer. Kvar på fysiologiska kliniken i Linköping står Monarken. Någon annan kanske sitter där nu och trampar för att få sin framtida dom.

Operation eller cellgifter. Svar kommer om en vecka. Vi får ta dagen som den kommer.