Summa sidvisningar

måndag 30 maj 2016

Den antika stolen och en falnande stockeld


Äntligen har vår antika stol bytt färg från illgrönt till vitt. Vår sonsambo, som är en fena på att fixa till saker som behöver fixas till, hade lovat att åta sig sysslan varpå den antika stolen kördes till henne för behandling.
Nu hände det sig vid den tiden att istället för att måla min antika stol vit gav hon sig iväg till förlossningsavdelningen på stadens sjukhus och min antika stol föll i total glömska. Annat kom att uppta hennes tid så det blev ingen annan råd än att stolen kördes tillbaka hem till oss.

Stolen är så fiffigt beskaffad att sitsen är försedd med ett gångjärn och kan således lyftas upp. Perfekt att förvara vintermössor, halsdukar, vantar och sockor inuti stolen. Snickarna under antiken visste hur en stol skulle snickras för att vara bekväm men även praktisk.

I strålande solsken gav jag mig under eftermiddagen i kast med att måla om möbeln och fann det lämpligt att hålla till i trädgården för att utnyttja sol och vind vid torkning av färgen.
Jag avskyr allt vad måleri heter. Huruvida det även gäller att måla konst på duk kan jag inte orda om ty det har jag aldrig testat. Tror faktiskt att jag skulle avsky det också...
Problemet är att jag vill ha arbetet klart så fort och smidigt som det bara går. Men att måla fort är en omöjlighet. Det måste få ta den tid det tar.
För att slingra mig undan struntar jag totalt i allt förekommande förarbete. Som att luta, skrapa, putsa, sandpappra och grundmåla. På sin höjd torkar jag av ytorna med en fuktad disktrasa eller spottar på ett hushållspapper och gnider bort eventuella fläckar. Sedan är det bara att sätta fart och nu är vår antika stol vitmålad och på håll ser det riktigt bra ut. Något expertutlåtande är inte nödvändigt eftersom både maken och jag känner oss tillfreds med omvandlingen vilket är det huvudsakliga.

Något annat vi också är mycket nöjda över är det äventyr vi bokade åt oss igår kväll. Eller rättare sagt vi hoppas på att bli nöjda med äventyret som ska ske längre fram i sommar.
Det hela går ut på att vi med provisorisk köksutrustning ska tillreda våra måltider över öppen eld, hinka upp vatten ur en källa för att använda till matlagning, tvagning och tandborstning och när mörkret sänker sig och natten faller på ska vi sova i en kolarkoja någonstans mitt ute i Bergslagsskogen. Kojan saknar all modernitet så som elektricitet och vatten men vi kommer att få sova på var sin utlagd fårskinnsfäll. Bara en sån sak, så utomordentligt exotiskt!

Om inte maten tar slut innan äventyret börjar ska nog hela företaget bli så extraordinärt som vi hoppas på. Ska redan nu börja skriva på en inköpslista även om det är långt kvar innan det är dags för avfärd. Det gäller att vara väl förberedd när det ska sovas i en långt hemifrån belägen koja i skogen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar