Trots att det blivit inne med odling i pallkrage har vi inte anammat den förnämliga odlingstekniken. Istället gör vi som vi alltid gjort, odlar på friland. Trädgårdslandet ligger nära vårt hus men ibland känns avståndet milslångt när jag ska gå dit för till exempel sallatsskörd. Speciellt vid regnväder. För en tid sedan kom jag på en strålande idé som jag förankrade hos maken.
Vår gamla zinkbalja, den borde fungera som odlingsbädd för sallat? Jag hann knappt ställa frågan innan maken hämtat baljan, fyllt den med näringsrik mull och ställt den utanför vår yttertrappa. Dessutom sågat till små träklossar som bidrar till att den ska stå stadigt.
När sådden var klar lyfte maken upp baljan på vår köksaltan så nu har jag nära då jag ska tillreda en sallad.
Varifrån zinkbaljan kommer vet jag inte. Inte heller vem som ägt den tidigare och hur den till slut hamnade hos oss. Men den omger sig säkerligen med en egen historia. Användbar till mycket innan platsen gjorde sitt intåg och de gamla zinkbaljorna kasserades.
Hos oss som inte är ägare till någon pool har baljan plockats fram, fyllts med vatten och därefter har våra barnbarn roat sig med ett och annat sommarbad ute på vår gräsmatta.
Samtliga barnbarn vuxit ur baljan så på senare år har den fungerat som regnvattenuppsamlare under ett stuprör.
När rosorna blommat har jag mycket dekorativt lagt rosblad på vattenspegeln och känt mig som tagen direkt ur ett färgglatt reportage i Allt om trädgård. Zinkbaljor är kult och moderiktigt i trädgårdar har jag förstått. Den som vill införskaffa sig en balja får antingen rota runt i ett för länge sedan nedlagt magasin eller köpa nytt. För dyra pengar.
Min tidigare erfarenhet av zinkbaljor är begränsad. Dock har jag minnen från min barndom då zinkbaljan klassificerades som en hygienartikel. Mamma plockade fram baljan, satte eld i vedspisen och kokade upp badvatten som hon sedan hällde i baljan som stod mitt på köksgolvet. Därefter lyfte hon i mig och tvålade in mig med Barnängens milda barntvål.
Nu har jag stor tillförsikt om en riklig tillväxt av sallat. Även lite persilja samsas bland de späda bladen. Det som glädjer mig mest är tillgängligheten. Trots att det utlovats Afrikavärmen inom en snar framtid kan det bli en och annan regnskur i sommar. Då slipper jag bli genomblöt när det är dags för en god sallad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar