En succéartad stepp och en omdiskuterad bastkjol

 När vi lämnade förra året kände jag någonstans djupt inom mig att detta år skulle medföra

 något bra. Min känsla besannades. Den där hårda knuten som funnits så länge löstes plötsligt upp innan det nya året knappt tagit sin början.

En känsla av glädje tog sin början någonstans i magtrakten och känslan har byggts upp och det spritter i hela kroppen. Varmt och behagligt. 

Som en förstärkning på det nya har jag införskaffat mig den omtalade appen Runkeeper. Den ska ge mig motivation till dagliga promenader. Idag invigde jag appen med en promenad till vår lokala matvarubutik för att köpa äpplen åt vår dotter samt hämta ut ett paket till mig själv.

Jag fullkomligt älskar vår matvarubutik. Där finns precis allt och när någon ur personalen går förbi mig och säger ”Tjenare Larsson” då känner jag mig som en mycket betydelsefull kund. Då gör det inte så mycket att en medkund ger sig på mig för att gnälla över de bollar vi ska nappa åt oss innan vi kliver in i butiken efter det att vi tagit en skvätt handsprit som butiken bjuder på. Bollarna har som uppgift att hålla ordning på kundantalet men det passar inte alla. Speciellt inte för den som är 75 år och enligt egen utsago snart ska dö och menar att  Corona skyndar på processen. En häftig ordväxling utbröt därmed mellan den som längtade efter att dö och mig som vill leva ett tag till helst så frisk som möjligt fram till dödsdatumet.

I Post & Spel där paket hämtas ut stod personalen Karin och Annelie. Karin undrade om mina broddar på de ärvda vinterkängorna var utfällda så jag säkert tar mig fram på isiga vägar. Bara en sån sak. Att personalen på vårt Ica vet att jag som kund har kängor med inbyggda broddar! 

Jag blev känslosam. Och bjöd dem båda på en steppdans. Broddarna klickade taktfast och när danser var slut rungade applåderna. Som den ovane broddflanör jag är har jag i efterhand fått lära mig att broddar ska inte användas på butiksgolvet ty det kan vara förenat med fara. Så någon mer broddstepp på Ica blir det inte. Trots att jag blev uppmanad att bli ICAs entertainer varje måndag hädanefter. 

Dottern som fått dansen återberättad och vilken succé det blev tycker jag istället ska satsa på dans med bastkjol. Hon har för många år sedan sett mig uppträda i en egentillverkad bastkjol och bikiniöverdel i ett kyrkligt sammanhang. Som kontrast till övriga uppträdanden vilket omfattade vackert pianospel och poesiläsning. Det uppträdandet kanske inte blev den succé jag hoppats på men det väckte i alla fall en omdiskuterad uppmärksamhet. 

Om det blir någon bastkjolsdans på vårt Ica varje måndag kan jag så här på förhand inte lova. Måste vidtala handlare Holm först. För det är till syvende och sist han som bestämmer i sin butik.