Summa sidvisningar

lördag 7 september 2013

Plåster på tandborsten



I vår familj har vi alltid varit förskonade mot sjukdomar som kräver medicinpreparat. Vårt medicinskåp innehåller bra saker att ha om det uppstår blodvite, en febertermometer, en tub Idomin och en burk Alvedon.
Men så plötsligt blev min man sjuk och blev i behov av mediciner, mycket mediciner.
Högkostnadskortet blev för oss en ny bekantskap och det fylldes på snabbt, sista uttaget kostade 18 kronor, enda fördelen med att bli sjuk, medicinen blir gratis.

En dosett inhandlades och jag är utsedd till medicinansvarig. I den pytsar jag ut veckans doseringar allt för att hjärtat ska sköta sig, blodet flyta fritt och utan klumpar samt att de små metallnäten i kranskärlen ska hålla sig på plats.

Men så ska den medicinbehövande inta dessa piller med konstiga namn efter ett system. Helst regelbundna sådana. Vilket har visat sig inte vara det lättaste.
Morgondosen fungerar bra, den röda dosetten med sina dygnsfack ligger bredvid min teburk och eftersom det är maken som sköter om dagens första måltid ingår det i förberedelserna att fylla på min tekula och då ser han pillerasken. Värre är det på kvällen eftersom vi inte har några riktiga rutiner och riktlinjer för kvällsvarden.
Tillsammans har vi funderat ut en bra lösning på problemet, det smidigaste vore att jag som har huvudansvaret för rätt dosering gör en påminnelse. Om jag kom ihåg det vill säga. Vilket händer ytterst sällan.
Mobiltelefonen har en fiffig inställning där det piper om man gör en "kom-ihåg-inställnign". Men då måste man kanske göra en inställning för att komma ihåg att ställa in, så den lösningen ratades.
Att lytta dosetten varje morgon in till toaletten för att då se den vid kvällsbestyren är en lösning, men det verkar komplicerat i onödan.

Så kom maken på en lösning på problemet. Han har plåstrat om skaftet på sin tandborste. Varje kväll blir han då påmind om att han ska ta sin medicin.

Nu väntar jag bara på att han ska fråga mig varför hans tandborste är utrustad med ett plåster!