onsdag 8 februari 2017

Postleverans och kvällsfrågor


"Hur har du upplevt din dag"? Den frågan ställer vi varandra, maken och jag innan vi säger god natt.
En dag rymmer så mycket. Att kortfattat lägga upplevelserna till rätta och delge varandra det som varit lite sämre och vad som varit bra rensar den mänskliga hårddisken och bidrar med en god natts sömn.
Dock är vi noga med att alltid avsluta vårt samtal med det goda och det som tillfört oss något positivt.
Oftast kommer vi inte på något som varit mindre bra, men även de små triviala irritationsmomenten som att en glödlampa gått sönder och ingen ny finns att finna, att kulspetspennan strejkar eller posten är sen med leverans kan behöva dryftas.

Vårt goda kvällssamtal under gårdagen handlade mest om den flock bestående av säkerligen ett femtiotal sidensvansar som från ingenstans landade i vår trädgård. En naturupplevelse utöver det vanliga. Sidensvansar har vi inte sett på år och dag. Jag blev exalterat pirrig i hela kroppen, fick fram min kamera och förevigade fåglarna vilka gemensamt försvann som på en given signal efter det att de kalasat färdigt på frön från vårt fågelbord.

När vi avhandlat fåglarna lade vi dessa till handlingarna och kastade oss raskt över till nästa upplevelse. Nämligen vår julklapp som vår dotter med familj förärat oss. En resa in till Norrköping där vi på tu man hand avnjöt ost och chokladavsmakning hos Jolla Choklad & Dessert.
Egentillverkade olika choklad med ingredienser som hallon, lakrits, mango, passionsfrukt och mandelmassa med en gnutta kardemumma. Inmundigades med lämpliga sorters ost. Där till en kanna grönt exakt draget te med den rätta temperaturen.
Som om allt detta inte vore nog. I gåvan ingick också en välfylld papperskasse med delikatesser som vi på egen hand fick förmånen att välja ut.

Plötsligt trädde stadens förlossningsläkare in i lokalen. Han var ute efter sötsaker att ta med sig hem.
Vi nickade mot varandra och han ställde frågan till oss hur stortvillingarna och deras kusiner småtvillingarna lever sina dagar. Han var inblandad i båda förlossningstillfällena men jag måste tillstå att jag blev mäkta imponerad av hans förmåga att komma ihåg barnens födslar med tanke på hur många ungar han har sett komma ut ur olika livmödrar och förlossningskanaler.

Vi vinkade av läkaren som tog sina praliner och cyklade hemåt. Fortsatte avnjuta det som återstod på våra tallrikar och efter två timmar körde också vi mot våra hemtrakter. Ej på cykel utan i vår bil även om det kunde ha varit motiverat att ta en cykeltur med tanke på det kraftiga kaloriintaget.

"Hur har du upplevt din dag"? En ny kvällsfråga vi ställer till varandra när vi ligger tätt ihop under täcket och denna dag är till ända om sisådär sju timmar. Mycket kan hända än. Vi ska göra vårt bästa för att undvika de tråkiga svaren.