Så kom det då äntligen, gårdagens välsignade regn. Idag känns luften lättare att andas och doftpionerna håller på att slå ut i vår trädgård. Snart är det midsommar. Då vänder det. Nästan exakt sex månader kvar till jul.
Med vindrutetorkarna på snabbt läge for vi fram på motorvägen mot det svenskaste av svenskt. Shoppingrunda på IKEA. För vad passar bättre en regnig söndag än att ta på spenderbyxorna och strosa runt på möbelvaruhus? På inköpslistan stod skärbrädan Blandsallad, för alla som älskar bröd. Tillverkad av äkta bambu. Det enda störande med skärbrädan för bröd är namnet. Hade jag varit inblandad från skiss till verklighet hade jag satsat på Brödsmulan eller Russinbullen eller något annat som associerar till skärbrädan för bröd.
Ganska snabbt hittade vi det som föranledde besöket på IKEA. Att det slank ner lite annat smått och gott i kassen av bara farten är helt normalt. Närmare bestämt sju artiklar fick frotteras ihop med Blandsallad.
Jag klargjorde för maken redan i bilen mot Linköping att jag ville fika på IKEAs restaurang. Önskemålet mottogs inte med någon större entusiasm men accepterades.
När vi plockat klart våra åtta artiklar befann vi oss plötsligt vid plockhyllorna och utgångskassorna. Återstod bara att vända. Makens anlete skvallrade om vad han tänkte men nu skulle vi fika på IKEA ty så var det bestämt. Vi travade motströms och nådde den ringlande kön av människor som ville äta sommarlunch för IKEA Familypris.
Småttingar grinade och kinkade, föräldrar höll ångan uppe med nöd och näppe och jag svettades ymnigt.
Men cheesecake med jordgubbar överskuggade allt.
Väl på plats vid ett ledigt bord började jag känna hur irritationen sakta kom krypande. En unge satt och sparkade mot underdelen av soffan, ett ihåligt monotont dunkande som aldrig gav sig. En tant vid bordet mitt emot spottade ut snusen i en servett och det bildades en glittrig salivsträng mellan hennes underläpp och IKEAS tunna servett. Vid ett annat bord satt ett medelålders par och tittade kärleksfullt på varandra, totalt avskärmade från odörer av lax, oljiga pommes frites, oljud och andra störande moment som vi medmänniskor utsätter varandra för i den allmänna bespisningslokalen på IKEA.
Vi åt snabbt våra cheesecakes och hastade därifrån. Maken muttrade något om ett riktigt café utan Familypris medan vi rörde oss mot utgångskassorna.
Där vi kunder skannar våra varor och väljer betalningssätt med ett fingertryck på en skärm.
Jag skannade in varorna och tryckte på betala. Och den röda lampan lyste ilsket som bevisade att den här kunden har gjort något fuffens med skannern.
Mycket riktigt. ”Sju du sa åtta det va, bulleri bulleri bock”.
Personalen har säkert fått lära sig att inte med munnen uttala ”tjuv” men vad ögonen säger kan ingen sätta stopp för.
Jag är mycket nöjd med vår nya skärbräda Blandsallad, ämnad för bröd och med inbyggd smullåda.
Och idag har jag köpt fikabröd hos Camilla med personal. Skärblacka hembageri och café, det är på riktigt och där bakas det med äkta smör i degen.
