Summa sidvisningar

onsdag 21 februari 2018

Blodbad och en luftfylld manschett



En till mig närstående, närmare bestämt maken, har under en längre tid plågats av näsblod. Lite näsblod drabbar alla och envar någon gång under livet men ibland kan det bli aningen för mycket.
När jag var barn rann det ständigt röda strilar från näsan som letade sig ner till hakan där de smala rännilarna upphörde och övergick till ett droppande. Under skoltiden drog jag nytta av mitt gissel. Obemärkt körde jag ett pekfinger i näsborren och rotade runt. När den uppnådda effekten startade förde lärarinnan mig varsamt till lärarrummet. Där fick jag ligga på schäslongen ämnad för vilsamma pauser för uttröttade lärare till dess blodflödet stillnat. Gick koaguleringen för snabbt drog jag ut levrat blod och flödet startade på nytt. Lärarinnans oroliga blickar när hon då och då kom för att titta till den blödande nosen gav en känsla att jag var betydelsefull.
Sen blev jag nödd och tvungen att låta läkaren bränna ihop näsans blodkärl och lärarinnan fick ha sin schäslong helt för sig själv.

Gällande makens näsa och det häftiga blodflödet som uppstår utan synbar anledning börjar bli påfrestande. Jag tror inte att han känner sig betydelselös och därför triggar igång näsblod för att få min uppmärksamhet, nej här finns något annat bakomliggande. Då jag under min uppväxt hade bestämt mig för att bli kirurg har jag viss insyn i läkekonsten efter att ha införskaffat mig kunskap genom att bläddra i Hemmets stora läkebok. Kunskap som visserligen inte bygger på erfarenhet men som ändå fastnat och till viss del blivit bestående.
Därmed uppmanade jag maken att kontakta vårdcentralen för en mer säker diagnos än den lekmannamässiga jag kan erbjuda.

Klockan 11.00 ringde vårdcentralen tillbaka och maken konsulterade med sköterskan.  De talade en god stund varpå jag förväntade mig att ett läkarbesök var inbokat.
Tyvärr, inga lediga tider för medborgare som lider av näsblod. Att personen i fråga äter blodförtunnande var inga förmildrande omständigheter som skyndar på en läkartid. Jo, först om en månad men vårdcentralens regelverk låter påskina att en läkartid så långt i förväg är förbjudet.
Däremot är maken välkommen att få blodtrycket kontrollerat, sa sköterskan i telefonen. Dessvärre har blodtryckssköterskan slutat sin tjänst och ingen ny är i antågande. Men maken kan ändå mäta sitt blodtryck på vårdcentralen genom att ta det på sig själv utefter de uppsatta och mycket tydliga instruktionerna. Trycket blir sedan noggrant dokumenterat i journalen efter det att resultatet rapporterats i receptionen, poängterade sköterskan.

 Nu löper vi linan ut vad det gäller egenvård. Jag har inhandlat blodstillande vadd på vårt lokala apotek. När jag kommer till stan nästa gång ska jag köpa en traditionell blodtrycksmätare med tillhörande stetoskop. Sen ska jag öppna en egen vårdcentral. Med de läkarkunskaper jag har i bagaget sedan späda år borde räcka för behandling av lindriga sjukdomar och små blessyrer. Som näsblod till exempel.