Summa sidvisningar

tisdag 7 oktober 2014

En doft av apelsin och bröstkompression



Hissen stannade med ett surrande ljud, de automatiska dörrarna for upp och jag klev in i det skarpt orangefärgade utrymmet som skulle föra mig upp till våning fyra. Det doftade apelsin i hissen, någon hade skalat och ätit morgonens första frukt.

Den vita skylten med blå bokstäver ledsagade mig rätt. Egentligen hade jag inte behövt läsa den. Vartannat år i tjugo års tid har jag i åkt samma hiss, klivit ut ur den och sedan vikt av till vänster. In genom den vidöppna dörren, ryckt av en nummer lapp från nummerlappshållaren och satt mig ner för att vänta.

I dag fick jag nummer 26. Hoppas det var ett bra nummer. Ett turnummer. Kan inte tro annat men vet inte säkert för än om två till tre veckor. När det vita kuvertet kommer. Då får jag veta.

Vi satt och bläddrade i gamla veckotidningar. Trist väntrum och trista möbler. Men allt behöver inte vara glatt och roligt. Det kanske räcker med att måla hissen orange.

Damer med två saker gemensamt. Bröst och samma postnummer. Garvade damer som varit med förr. Det kallas för bröstkompression och är inte någon angenäm upplevelse. Tala om stekta ägg under några minuter.
Så finns det alltid några nykomlingar i gruppen. De som fyllt 40. Som spänt lyssnar på oss andra.

"De som är utrustade med små bröst har det värst." Vi nickar mot varandra. De nya med eventuellt små bröst ser bleka ut och tänker att det kan väl aldrig vara möjligt. "Jodå, garanterar vi. Så är det."

Vi som inte har så där pyttesmå utan mer av åldern avlånga kan utan några problem låta sköterskan med varliga händer lägga upp tutten mellan plexiglaset sedan låter hon foten sköta fotpedalen som sammanför de båda plexiglasskivorna. Med bröstet som mellanlägg. Maskinen pyser och stånkar i kapp med bröstens ägarinna. Gånger två.....oftast....

Mammografi. Motsatsen kallas skämtsamt för pappografi. Om det vore möjligt att utföra prostatakompression i en liknande apparatur som är konstruerad för oss kvinnor skulle jag vilja vara med och titta på. Tror att det skulle vara ganska intressant. I alla fall få vara med och lyssna hur samtalen flyter i väntrummet. Män emellan.