Summa sidvisningar

torsdag 21 maj 2015

Kontaktlinser och giftspruta


Plötsligt blev det väldigt tyst i vårt hus. Låneledarhunden, småtvillingarna och deras storasyster har åkt hem till sitt. Deras mamma är välbehållen hemma efter resan så pappan behöver inte längre någon avlastning utan allt har återgått till normala gängor.

Stortvillingarna har jag hämtat från deras dagis och vi hann därefter med ett besök i vår lokala matvaruaffär för att inhandla tvättmedel, melon och jordgubbar. Exemplariskt sköt de sina miniatyrvagnar och pillade inte på något som de inte fick pilla på. Gick däremot till vänster när jag sa höger och tvärt om. Men vi fick det vi skulle ha och de välartade barnen varken gnällde eller protesterade när jag sa nej till kokosbollar. Bara konstaterade att just kokosbollar är väldigt gott. Vilket jag höll med om till fullo.

Nu har även de åkt hem och både melonen och jordgubbarna är uppätna. I morgon är en ny dag och nya vändor till dagis i Norrköping. Sedan tar jag helg. Det sliter på att vara dagbarnvårdare. Utför sysslan på gamla meriter och än hänger takterna i trots att det är många år sedan vi själva hade småbarn. Dock minns jag inte att jag blev så trött i huvudet då som jag blir nu för tiden.

Även om jag känner mig ung till sinnet så märks det att jag börjar närma mig ålderdomen. Det gör ont lite här och där, lederna stelnar till och håret blir allt mer gråare. Synen är det inte så värst bevänt med heller för den delen och jag har både kontaktlinser och glasögon. Visserligen inte samtidigt men ändå.
Barnbarnen tittar på mig med skräckblandad förtjusning när jag plockar ur eller sätter i mina linser. Jag får förklara att det inte är själva ögonen som åker fram och tillbaka i behållaren med linsvätska men de ser misstänksamma ut. Någon dag när jag har mer ork ska jag sätta mig ner och förklara för dem om ögats uppbyggnad och åtgärder för gamla människors synfel. Kanske jag även kan illustrera på ett papper. Även om jag inte är konstnärligt lagd borde jag kunna åstadkomma ett öga. Kan inte vara så svårt. Grisar är jag rätt bra på att teckna, men det är då det enda.

Nu när alla är återbördade till respektive hem kan jag på allvar sätta in stöten mot svartmyrorna som envist flyttar runt mellan badrummet och utrymmet där tvättmaskinen står. Jag har köpt Myrr i tre olika produkter. Jag har ännu inte vågat använda det till fullo eftersom jag inte vill förgifta varken barnbarn eller våra lånehundar. Nu är det dock tungt artilleri som gäller. Och jag ska gå segrande ur striden. Mald kanel sägs vara en bra metod då det gäller myrutrotning. Men det receptet fungerar inte utan är endast nedskrivet i handboken av miljövänner. Är själv en skapligt bra miljövän men det finns gränser. Och den gränsen är nu nådd. Nu är det giftsprutan som gäller och inget annat trams.

I kväll har vi inget barn som ligger mellan oss. Vilket betyder att vi inte behöver balansera längst ut på sängkanten och klamra oss fast i underlakanet för att inte dimpa i golvet under sömnen. Märkligt att så små barn kan ta så väldigt stor plats...