Summa sidvisningar

tisdag 3 januari 2017

En öppen port och amatörer


Nu jular vi ut. Öppnar upp mot det nya. Ser fram mot våren och ställer in kassen med de uttjänta hyacintlökarna i jordkällaren. De ska ner i rabatterna när tjälen är ur backen. Har vi tur så blommar de om ute i det fria.

Mamma har inlett sin nya behandling. Vad det egentligen går ut på vet vi med säkerhet inget om. Behandlingen är fortfarande i sin linda och funnits inom läkarvården endast ett år. Mamma ser sig som ett experiment.
Tack vare sköterskan som sätter droppet har vi fått en mer grundlig information än den vi fick av läkaren som beslutade sig för att inleda den nya revolutionerande medicinen. Fem minuter fick mamma av hans dyrbara tid. Några biverkningar hanns inte med. Inte heller hur det hela ska gå till.
Dessutom är läkaren ute på nya tjänster i en annan stad. Honom ser vi inte röken av något mer. Hyrläkare, sa sköterskan och satte sig ner bredvid mammas säng och tog sig tid.
Varannan vecka ska hon behandlas. På obestämd tid. Och ett nytt läkarbesök är inplanerat. Med en ny läkare som kommer att bli nummer femton i raden av läkare sedan den 1/12 2015.
Mamma lät hoppfull när hon fick reda på läkarens namn. Samma efternamn som mamma. Det bådar gott var hennes åsikt. Själv känner jag mig tveksam. Tror inte att det enkom kommer an på efternamnet.

En port ska inopereras. Mamma slipper bli stucken i armarna varje gång det ska stickas. Porten blir ingången till hennes vener. Hur smidigt som helst.
Du behöver aldrig byta porten, sa sköterskan.
Menar du att jag kan ha den ända fram till min kremering? frågade mamma och såg häpen ut.
Sköterskan fnissade lite och flackade med blicken.
Ja så går det också att uttrycka sig, svarade hon mamma.
Maken till moderniteter hade mamma aldrig tidigare hört talas om trots att hon är en högutbildad kvinna.
Mannen i den andra sägen såg aningen besvärad ut och bläddrade i sin motorsporttidning medan hans dropp droppade på.

Vi har målat om vårt kökstak. I skinande vitt. Aldrig att jag tänker bli målare!
Om vi struntar i att göra som expertisen så blir det fint, sa maken.
Han har som alltid rätt för det är han som är expertisen. Sanna mina ord.
Det som vi inte ville ha målat plastade vi in sen var det bara att sätta fart. Utan några som helst krusiduller eller konstigheter. Amatörmålare ska göra det lätt för sig. Eljest får vi ta in en hyrmålare om det nu finns sådana i målaryrket. Det kanske bara är läkarkåren som håller sig med inhyrd personal.