Summa sidvisningar

onsdag 16 september 2015

Att gräva djupt och förvrängd verklighet


Tog en lång skogspromenad i morse. Är så tacksam att jag har den möjligheten. Att få röra mig fritt och insupa naturens tystnad i den klara och soliga hösten. Det ger ett invärtes lugn samtidigt som det dövar mitt dåliga samvete att inte regelbundet ta de där 30-minuterspromenaderna som är så viktiga för hälsan.

Lugn och ro blev det dock inte omkring söndagens blogginlägg. Det blåste och ven iskalla vindar riktade mot mig som person. Dock tog jag det med ro och följde det hela med stigande nyfikenhet.
Det som förvånar mig mest och finner intressantast är människans förmåga att tolka och värdera uttalanden som gjorts. Hur det sedan svänger fram och tillbaka utan någon som helst struktur.

Grunden till dramat var min upplevelse utifrån skrönor och vilda berättelser om Bona som jag skrev ner i min blogg. Bakom besöket låg den artikel jag skulle skriva och jag behövde bildmaterial varpå jag och maken åkte dit för att fotografera.

Före och efter besöket grävde jag djupt för att få fram fakta. De uppretade rösterna ifrågasatte mina källor och krävde att få veta vem som givit mig dessa uppgifter. Det är bortom orimligheternas gränser att jag skulle yppa något om vem som sagt vad till mig till den som inte har något med saken att göra.
Känner en viss anonymitetsskydd gentemot källorna. Samtidigt känner jag mig som en äkta reporter i hetluften. Mycket roligt och uppfriskande!

Den röst som hördes mest dementerade de fakta som jag fått från säkra källor som inte kom från Bonabor och före detta Bonabor utan från nedtecknade dokument över Bonas historia.
Rösten visste bättre än någon annan och jag ifrågasatte varför inte just denna röst nått fram till mig efter min efterlysning av berättare.
Tänker att det gäller att hoppa på tåget när det stannar på perrongen för att plocka upp resenärer. Tas inte den möjligheten i beaktande blir det att snopet stå med biljetten i handen och se tåget försvinna i fjärran.

Plötsligt vändes rösten åt ett annat håll. Ifrågasatte om de jag talat med verkligen satt inne med de korrekta uppgifterna i ärendet. Dessutom ansåg rösterna att samtliga boende och tidigare boende i Bona nu krävde en förklaring till mitt blogginlägg. Rösterna tog på sig rollen som språkrör för en hel ortsbefolkning.
Motstridiga antagande må jag då säga. Bonaborna kräver en förklaring samtidigt som de inte anses som korrekta uppgiftslämnare. Ibland kan det vara svårt att veta vilket ben som väljs att stå på.

Tack vare de uppretade rösterna blev mitt blogginlägg ytterst välbesökt, ty många blev nyfikna på vilka äventyrligheter jag varit med om. Känns mycket glädjande och en smula smickrande.

Jag funderar även lite över varför jag mötts av denna motsträvighet. Kan det bero på en rädsla att något olämpligt kommer fram i artikeln? Något som rösterna varit inblandade i?
Nej nu får jag besinna mig och inte låta fantasin skena vilt för då kan jag göra egna tolkningar som hamnat i facket för skrönor. Det är ju så lätt att förvränga verkligheten i fel riktning.

Det är alltid spännande att vara en frilansade reporter. Men ibland kan det vara extra spännande och välkryddat. Det ger en extra touch i livet.