Summa sidvisningar

måndag 21 juli 2014

Kvällssol och begynnande höst



"Galet varmt, rekordvärme och intorkade mördarsniglar." Rubrikerna avlöser varandra precis som inläggen på det sociala näten om semestrar som börjat och semestrar som slutat. Bilder på sommarmat, bruna ben och barn som plaskar i sjöar och uppblåsbara pooler. Isiga vinglas och båtar på väg mot någon skärgårdsö.

Så finns det de som avlägsnar sig, bokar semesterresa till ett varmt land för att komma tillbaka hem och möta kyla och regn. Vädret har ingen garantisedel, värmen som slår emot oss när vi öppnar ytterdörren för att njuta av frukostfrallan i trädgårdar och balkonger kan plötsligt förbli stängd och vi sitter med håglös min och stirrar ut genom köksfönstret medan morgonkaffet värmer upp det dystra sinnet och regnet skvalar på rutan.

Bäst att njuta av sommaren så länge den varar. Snart är det höst, det märks, kvällarna blir allt mer mörka och morgonduschens värme får det öppna badrumsfönstret att imma igen.

Vemodigt, men än är det ett tag kvar innan trädgårdsmöblerna plockas undan för vinterförvaring, blomrabatter klipps ner och fågelbordet fylls med frön och talgbollar.

För min del är det första sommaren på evigheter som jag helt och fullt har kunnat njuta av den lediga tid jag så lyxigt har förmånen att spendera precis som jag vill. Alla människor som jag velat träffa har jag fått umgåtts med och på ett sätt har det varit omtumlande. Säkert ovanan över att inte behöva passa tider, göra mig i ordning för att möta en arbetsdag och hetsa över att de få dagar av ledighet som jag tidigare haft måste pressas maximalt för att hinna med både socialt umgänge, någon resa utanför kommungränsen och sköta om alla måsten.

Kvällssolen har fått gå ner och färgat vattnet rött, jag har suttit kvar helt stilla och låtit det ske, samma sol har väckt mig tidigt om morgonen utan att det stört mig med att jag egentligen skulle ha behövt ett par timmars ytterligare sömn. Tiden har ingen betydelse, den bara finns där.

När jag summerar de bakomvarande månaderna märker jag att denna sommar varit den bästa sommaren på många år. All min oro och stress har sköljts bort, lagrats i en pöl som sedan upplösts, dunstat och sugits upp i atmosfären. Märkte det tydligt när våra barn och släktingar från när och fjärran samlades hos oss för en familjeträff under helgen. Att ha dem omkring oss under ett par dagar ingav känslan av rikedom och förnöjsamhet.

I går kväll backade en husbil upp på vår gård. Den står fortfarande kvar och om en stund får vi fortsätta dela gemenskapen där vi slutade igår med varandra. Smörgåsar ska bres, termosar fyllas med kaffe, ryggsäckar packas och med vår lånehund i kopplet beger vi oss ut på en skogsvandring.
Mitt hjärta fylls av stor glädje och tacksamhet när jag tittar på huvudet där den färggranna schaletten döljer det hår som så sakteliga börjar växa ut.

Det kommer att bli en fin vandring och smörgåsarna är med stor säkerhet mycket goda.