Summa sidvisningar

fredag 17 april 2015

En lyhörd krukväxt och ett uppklarat brott


Idag har jag lärt mig att inte tala högt om känsliga saker. Till exempel smida planer om ett bankrån.
Även om jag om min kumpan befinner oss i ett folktomt rum är samtalet avlyssnat. Nämligen av eventuella krukväxter. Den vackra och försynta pelargonen spetsar sina blad och fångar upp vartenda ord. Är blomman av den sladdriga arten kan den hitta på att skvallra för polisen.
Gäller även chipspåsen. Den är lömsk den också. Så funderar någon på att mysa till det lite extra över en påse Estrella medan onda uppsåt planeras, töm påsen och kasta den i sopskåpet. Håll också servetterna utom hörhåll för de suger inte bara åt sig resterna av chipsflottiga fingrar, de suger även åt sig värdefull polisiär information.

Forskare har kommit fram till att ljudvågor från våra samtal skapar vibrationer av mikroskopisk art i blombladen eller chipspåsen. En kamera spelar in vibrationerna och sedan kan en dator återskapa vad som sagts. Låter för bra för att vara sant! Jag undrar dessutom hur någon kan komma på den geniala idén att placera blommor och chipspåsar i förhörsrummen och sedan haffa bovar och banditer utefter förhören.

Jag leker lite med tanken. Om tekniken utvecklas så till den milda grad att även vi privatpersoner så småningom kan gå till Media markt  eller Elgiganten och köpa oss all nödvändig utrustning för att ta reda på vad folk säger bakom ryggen på oss, hur blir det då?!
När vi hembjuda på festligheter hos våra bekanta kan vi lite diskret nypa av ett blomblad eller stoppa servetten i fickan för att sedan sitta hemma på kammaren och analysera vad folk egentligen säger och tycker om sina gäster.

Jag är lite nyfiken på vad vår granne egentligen tycker om mig. Det hände sig nämligen en sommar att han kom över till oss för att tala med min make. Jag höll som bäst på att avlusa vår fläderbuske när han kom. Sprutade på de hopklumpade svarta lössen med trädgårdsslangen och för att få bästa effekt hade jag vridit på vattenstrålen med högsta tänkbara tryck.
Vi småpratade en stund eftersom maken inte var hemma vid tillfället. När han sedan vände på klacken för att gå hem till sin egen fru tittade jag efter honom. Ryggtavlan var bred och rak. Jag kunde inte hålla mig. Impulsen blev allt för stark och handen som höll i slangen vred sig mot hans håll. Nästen helt av sig själv. Jag försökte verkligen hålla emot allt vad tygen höll men handen var starkare än mig. Iskallt vatten träffade honom mitt i ryggen. Hans tröja mörknade och jag tror nästan att det rann ner lite vatten i hans byxor.
Grannen som är en reslig och säkert mycket stark karl vände sig om och hans ögon som normalt är snälla och glada var lika mörka som fläcken på tröjan. Jag var beredd på att kasta vattenslangen på gräsmattan och ta till flykt. Han sa några väl valda men ganska fula och kraftfulla ord sedan gick han hem till frun och skvallrade.

En dag efter händelsen blev vi inviterade till grannen och hans fru. Jag visste först inte om vi vågade tacka ja.
Men som vanligt blev det ett trevligt kalas med god kalasmat. Kanske ska jag ändå plocka av ett blad från deras krukväxter nästa gång vi blir ditbjudna. Det kan tänkas att det går att avlyssna blad som legat i en låda några år och torkat. Kan vara bra att ha lite längre fram, när tekniken släpps fri på den öppna marknaden.