Summa sidvisningar

måndag 14 mars 2016

Vårlätt frisyr och Kullens bigård


Det är vår hos oss också. Nya tider med nya bud. Grusvägen är som en perfekt gräddad kladdkaka. Det porlar och rinner i bäckar och vattendrag. Och jag har införskaffat en kort vårfrisyr som egentligen inte skiljer sig från frisyrerna jag har under övriga årstider.

Frissan var trött. Hon hade drabbats av något slags symptom. Trodde att jag skulle komma i morse när tiden var uppsatt direkt efter lunch. Dessutom hade hon fått ett raseriutbrott på diskmaskinen där hemmavid. Hon ogillade sin gräsmatta och undrade om jag trodde det var bättre om hon grävde upp den och istället lade dit trädgårdsplattor. Eller helt enkelt köpte cement och hällde över hela skiten.

Jag svarade att jag inte visste. Inte är så bra på gräsmattor och trädgårdsplattor. Även om vi har båda sorter hemma hos oss. Hon envisades. Asfalt, försökte jag. Kanske asfalt. Hon såg inte helt bekväm ut med mitt svar.

Utmattningssyndrom, tänkte jag stilla. Känner så väl igen tendenserna. Hon skulle inte åka till Grekland i år. Inte heller förstod hon de som bokar resor till Turkiet. På den punkten var vi helt överens, min frissa och jag. Vem törs åka till Turkiet när folk där sprängs i småbitar på öppen gata.
Ur den vägghängda högtalaren strömmade Frans röst när han sjöng If I Were Sorry. Mycket passande en dag som denna på frisörsalongen.

Jag har blivit tillfrågad om jag kan tänka mig att fotografera bin. En verklig utmaning. Några bin som övningsobjekt har jag dock ännu inte sett till i våra trakter men eftersom snödropparna blommar står det inte på innan de hårt arbetande djuren tittar fram ur sina kupor.

En gång i tiden ägde jag en bikupa. Gick till och med på biodlarkurs. Maken assisterade genom att hålla i rökpusten. Honungen slungade jag i tvättstugan hos Sven på Lantmännen. Lagom då bina skulle invintras blev de ilskna. Jag blev stungen och lade därefter ner verksamheten.

Människan har sysslat med honungsskörd längre än någon historiker kan berätta. God att äta, lindrar vid halsont och kan med fördel smörjas på kroppen om den först är förädlad på något kosmetisk sätt. Men för den skull betyder det inte att jag själv måste tillhandahålla någon bikupa, jag kan få tag i den söta sockerlösningen på annat sätt. Genom att till exempel åka till Kullens bigård, det lokala företaget i Malsjö  beläget i Grums kommun. Det är där den bästa honungen produceras. Upphälld på glasburkar, etiketterade och klara för utlämning. Det enkla och bekväma lockar mest för min del.