tisdag 29 maj 2018

Våta jaktmarker och bättre kommunikationsförmåga


Söndagens tilldragelse som omtalats i dagar blev en flopp. På grund av tre hästar. Uppsatta varningstexter lät påskina att ingen utomstående hade på hästarnas territorium att göra. Vi ifrågasatte Allemansrätten men hästarnas pådrivna nyfikenhet avgjorde det hela. Vi slog upp vår markfilt med tillhörande fikakorg utanför det elektrificerade stängslet.
Hästarna tröttnade snart och återvände till sitt. När fikakorgen var tömd dristade vi oss det vill säga småtvillingarna, deras storasyster, mamma och barnens morföräldrar, att trotsa det uppsatta förbudet och krypa under avgränsningsbanden. Vi var på jakt efter salamandrar. Då dundrade hästhovarna över den torra marken varpå jag kastade mig tillbaka över stängselgrinden för att finna trygghet.
Två salamandrar visade sig som hastigast då de simmade upp mot ytan för att snappa åt sig något, ingen vet riktigt vad. Fångsten blev tre små genomskinliga räkor och en vattensnäcka. Vilka nu bosatt sig i vår trädgårdsdamm.

Det där med vatten och barn har en egen historia. Ju blötare ett barn blir ju bättre verkar det som.
Barns lek med vatten lär vara pedagogiskt och främjar barnets utveckling. Ja till och med en viktig del av ett sunt lärande. Helst om det finns tillgång till sand att blanda upp det hela med. Vi vuxna kan sitta bredvid och bidra med att hjälpa barnet till ett bättre vokabulär och kommunikationsförmåga genom att gegga med vatten och sand. Dessutom blir barnet kreativt, socialt anpassad samt lär sig vikten av att sköta sin hygien. Allt enligt expertisen.

Igår var stortvillingarnas lillebror här hela dagen. Under en hel timmas tid ägnade han sig åt att skruva på och av kranen till vårt sommarvatten. Vattenstrålen gav upphov till skräckblandad förtjusning. Och blöta kläder. Då stortvillingarna dök upp efter skoldagens slut greppade flickan genast vattenslangen som ringlade sig över gräsmattan. Jag förmanade. Spruta inte vatten på dina bröder! Jag talade för döva öron och snart nådde vattenleken sin kulmen. Kläderna åkte av och barnens farfar fann det för gott att helt enkelt sätta fart på vattenspridaren. Svårare än så är det inte att roa barnbarn en varm och knastertorr dag i slutet av maj då syrenerna inom ett par dagar är helt överblommade.