Summa sidvisningar

söndag 13 april 2014

Jesus och den flygande kvasten


Vi förbereder oss inför den största årliga högtiden i det kristna kyrkoåret. Ljusa färger som hör våren till och maträtter, inte lika tungsmälta som julens uppdukade bord.
Det är en glädjens högtid som inleds med en tyngd, ämnade för oss alla.

När vår yngsta dotter gick i lågstadiet skulle klassen åka in till Norrköping och få berättat för sig varför vi firar påsken. Några av oss föräldrar var med och körde barnen så kommunen inte skulle bli drabbade av de ekonomiska kostnader det kunde medföra om barnen skulle åka buss de drygt sex milen tur och retur.
Förväntningarna var höga och damen som skulle lotsa barnen genom påskhögtiden ställde en fråga: Varför firar vi påsk?
Vår dotter räckte upp handen och svarade att det gör vi för att Jesus dog och sen blev levande igen.
Påskdamen tittade på flickan och svarade att "nej vi firar påsken för att påskkäringarna far till Blåkulla och att vi målar och äter ägg!"
Jag såg förvirringen i vår dotters mörka ögon när hon tittade på mig och jag förblev tyst. Vilket jag än idag skäms över.
Damen fortsatte snabbt att guida barnen vidare genom stilla veckan och fram till för henne den verkliga höjdpunkten och påskens avslut.

Efteråt skulle vi äta lunch tillsammans med barnen och jag försökte mig på att prata med klassens lärarinna om den information barnen fått och att jag nog tyckte det var en aning märkligt. "Nu var vi ju inte här för att prata om Jesus utan om vår påsktradition" svarade lärarinnan och de andra föräldrarna nickade i djupt samförstånd.
Jag fortsatte måltiden under tystnad.

När mitt äldsta barnbarn var liten frågade han mig varför Jesus föds varje år på samma datum men dör varje år på olika datum. Det var svårt för mig att förklara att det beror på fullmånen och vårdagjämningen på ett sätt som ett litet barn kan förstå. Det är nätt och jämt att jag själv begriper en tideräkning som hängt med sedan  år 325.
Kanske påsktanten i Norrköping hade lika svårt att förklara varför vi egentligen firar påsk för den ditresta småskoleklassen.  Kanske var det lättare för henne att förmedla en gammal folktro, att häxor beger sig till Blåkulla på kvastar där allehanda försiktighetsåtgärder bör vidtagas för att göra färden så besvärlig som möjligt.
Eller också var det hela meningen med klassresan, att de skulle få lära sig om den folkliga traditionen och utesluta den kristna innebörden.

I alla fall, kommer det några påskkäringar till vårt hus ska jag inte göra det omöjligt för dem utan lägga något gott i de framsträckta korgarna, artigt ta emot de målade påskbrevet och önska en Glad Påsk och trevlig resa!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar