Summa sidvisningar

onsdag 6 januari 2016

Köttig korv och snökristaller


Lättjans tentakler har slingrat sig runt mig och jag har inte några som helst ambitioner till att frigöra mig.
Vässa din kompetens. En rubrik i ett tidningsmagasin. Snabbt bläddrade jag förbi. Jag är nöjd med den kompetens jag besitter och behöver inte få den vassare än vad den redan är. Den tiden är passé. När jag fäktade efter att bli bättre. Ja rent utav bäst på planen.

Solen skiner på liten snöklädd stuga. I kylskåpet ligger grillkorven i oöppnad förpackning.
Extra fin med 75 % kött.
Småtvillingarnas storasyster kommer på besök. Vi ska åka spark, grilla korv och sedan gå in i vår sommarstuga, beläget klivet över diket på baksidan om vårt ordinarie boende. Tände en brasa i den öppna spisen, se in i eldslågorna som hoppar och knastrar och dricka ur våra muggar med varm choklad.

I natt sover barnungen mellan oss. Jag kommer att ligga nära henne. Känna värmen från hennes kropp och dra in doften från hennes hår i mina näsborrar. En känsla från svunna tider, då något av våra barn låg på sin plats mellan mamma och pappa.
I morgon kör jag henne till dagis. Efter frukost. Myskväll och mysfrukost.

Jag byter ut flickebarnet mot ledarhunden. Mamman tillika hundföraren är på jobb och behöver hundpassning. Hon ska viga det som en gång var en kropp med bultande hjärta, till sista vilan.
Av jord är du kommen, av jord ska du åter bli.

Mamma verkar glad. Det dagliga telefonsamtalet är avklarat. Varje dag ringer jag trots att vi bor nära varandra. Måste höra att hon står på benen.

Jag är så glad att jag har dig, säger mamma.
Jag är så glad att vi har varandra, svarar jag.
Så länge det varar, tänker vi båda men lägger inte fram orden så de hörs.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar