Summa sidvisningar

måndag 12 juni 2017

Ett ödesdigert fall och en pinne på höjden


Det börjar bli märkbart tyst i vår trädgård. Den livfulla fågelsången har mattats av. Syftet har nått sitt mål och nu är holkarna fyllda med småfåglar vilka måste ses till att hållas vid liv av föräldrarna.
Det är ett viss vemod över tystnaden. En påminnelse om att sommaren inte är beständig.

Under morgonen har maken och jag haft med oss stortvillingarna på utflykt. Närmare bestämt till Rejmyre. Vi var de enda besökarna, bara det en form av besvikelse. Hantverksbyn som för några år sedan blomstrade låg öde. Den utlovade glassen i Glassbruket uteblev på grund av en låst dörr.
Det vet var och en som lovar barn glass att då uppstår ett visst ramaskri över förlusten.
Dock var glasbruket öppet och där rådde som vanligt full aktivitet. En bilfirma hade lagt en beställning på sneda glasljus vilket fick glasblåsaren att jobba för högtryck.

Det som lockade till mest uppmärksamhet från barnens sida var den stackars måsungen som brutalt ramlat ner från ett tak där föräldrarna byggt sitt bo. Ungen irrade förtvivlat fram och tillbaka allt medan måsparet ilsket skränade och skrek över våra huvuden.
Stortvillingarna gjorde sig bekymmer, jag i egenskap av farmor ängslades däremot över de flygande attackerna.

Enligt ornitologerna ska vi utrusta oss med en lång pinne som vi håller över vårt huvud då vi närmar oss måsar som tappat sina ungar från boet. Till vilken nytta annat än att måsar attackerar den högsta punkten vet jag inte eftersom jag ställer mig tveksam till förslaget. Anser att det skulle se direkt fånigt och oförklarligt ut att promenera runt med en lång pinne uppsträckt i luften. Samt att måsar har en benägenhet att vända baken till och lägga av en skit mot det hotande föremålet. Det krävs exakthet av måsen att träffa pinnen istället för den som håller i den.

Många klagar över måsutfall och då är det landets kommuner som får påringning. Det ligger ej på de kommunala uppdragen att hålla uppsikt över fåglarna så det inte uppstår mänskligt blodvite. Däremot åligger det fastighetsägarna att rensa bort fågelbon vilket ligger i underhållen av tak. Fastighetsägarna hävdar å sin sida att flytta på fågelbon är straffbart, därmed fortlöper problemen på offentliga platser.

Huruvida det gick med den förirrade måsungen i Rejmyre vet jag inte. Vi lämnade den åt sitt öde. Körde in till Norrköping och köpte den utlovade glassen. Chokladglass i strut. Förutom maken som krängde ett bakverk dekorerad med grädde och jordgubbar.
Det må regna och vara kylslaget, glass och jordgubbsbakelser hör ändå sommaren till.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar