Summa sidvisningar

söndag 16 december 2018

Explosiv vara och drömmen om ett eget citronträd



Flygplatsens säkerhetskontrollens syfte är att hitta föremål som är förbjudna inom det som kallas behörighetsområde och ombord på flygplane. Sällan klarar jag av denna säkerhetskontroll, vad det egentligen beror på är höljt i dunkel. Vad som säkert är, jag bär aldrig förbjudna föremål. Denna gång upptäcktes att jag var explosiv varpå en extra kontroll utfördes. Både kroppsligt och av mitt bagage. Något som inte förvånade maken ehuru han anser mig vara ytterst explosiv.
När samtliga formaliteter var avklarade och EDT-utrustningen friförklarade mig var jag och den övriga familjen inne på behörighetsområdet. Platsen där återvändande är förbjuden. Det var där jag gjorde den fasansfulla upptäckten. I bakfickan låg våra nyckelkort till hotellrummet där vi spenderat första natten på vår resa. Inte nog med det, jag hade glömt checka ut oss. I dagens moderna tider klarades fadäsen upp via mejl. Det spanska äventyret kunde således fortsätta utan vedergällning.
Planet lättade från startbanan och vi såg den svenska marken försvinna i takt med uppstigandet.

Nästa utmaning blev att hitta rätt till vårt boende i den spanska småstaden som bestod mestadels av utlänningar. Efter några telefonsamtal visade det sig, vår hyresvärd hade glömt bort vår ankomst. Också detta missöde klarades upp varpå vi fick våra husnycklar. Då kom nästa dråpslag. Vissa mycket nödvändiga persedlar låg kvar på det svenska hotellrummet. Ett nytt mejl som lugnade, grejerna fanns i hotellets reception och kunde bytas ut mot en handfull nyckelkort då vi åter var på svenska mark. Vilket så skedde i går under seneftermiddagen. Då passade maken på att försvinna, uppgivet anförtrodde jag receptionisten om förlusten. Bad honom märka upp maken med mitt namn och telefonnummer när han upphittats så kunde jag komma någon dag före julafton och hämta honom. Lyckligtvis kom maken spatserande så några ytterligare åtgärder från receptionistens sida blev därmed inte aktuellt.

Tack vare familjens äldste son med frun, vintertid bosatta i det behagliga klimatet Spanien erbjuder, har vi fått se och uppleva allt från bergens smala serpentinvägar, saltsjöar och citrusodlingar till äventyrliga shoppingcentra, det slottsliknande militärområdet Bateria los Castillos, en småländsk julgran och bevattningsanläggningar. Sålunda en resa som uppfyllde de behov turister eftertraktar.

Nu sitter vi åter här på våra hemman, tittar ut genom fönstren och konstaterar, det är svensk vinter med nederbörd. En blandning bestående av snö och regn. En vecka kvar till jul. Och vår amaryllis har öppnat upp för att visa upp sig i all sin prakt. När vinter övergår till vår ska jag plantera ett  citronträd.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar