Ett mäktigt erbjudande och en teatralisk diva

Jag har alltid vetat om det. Längst inne har jag burit det med mig. Min potential som skådespelerska råder det ingen tvekan om. Problemet är bara att den enda som riktigt känt till min begåvning är nog enkom jag själv eftersom det aldrig inkommit några erbjudanden. Vilket är synd för teatervärlden har gått miste om något stort.

Men plötsligt händer det. Jag fick ett erbjudande. Jag började genast öva teatergester. Maken förundrades och blev hänförd. Jag får nog huvudrollen. Absolut höll maken med. Konstigt vore det annars.

 Framför mig målade jag upp en bild. Ett tjockt manus i min hand. Maken undrar om jag har tid med lite fika. Tyst! Jag viftar med mitt manus. Ser han inte vilken upptagen kvinna jag är? Allt det här ska nötas in under en och en halv månads tid. Replikerna ska sitta så hårt att jag kan säga dem i sömnen. Maken får bli min tillfällige moatjé och säga de övriga replikerna. Som inte är många. Men det måste ju övas. Sufflösen kan slappna av.

Jag pratade med regissören. Påtalade vikten om att jag måste få manus i god tid så jag kunde få kolla igenom mina djupgående och starka repliker. Nja du har nog inga blev svaret. Inga repliker? Du menar att jag blivit erbjuden en plats som statist. Nej, nej du har en viktig roll. Som gravid kvinna.

Vad bra, tyckte maken. Gravid. Då behövs ingen speciell rekvisita för din del.

 En som i alla fall var nöjd, de gemensamma fikastunderna var räddade. 

I min roll som gravid kvinna har jag till sist tilldelats fem repliker. Varav den ena lyder ”Jag har ju aldrig varit med en man”. 

Rollen jag ska axla är Maria i Svenska kyrkans årliga julspel om  Jesusbarnet födelse och julens innebörd som ska spelas upp för skolbarnen. Jag ser det som ett avstamp för min kommande entré i teaterns värld. Gör jag min debut med värdighet och inte snubblar på mina fem repliker blir jag känd i hela Skärblacka, Vånga och Kimstad. Ska i möjligaste mån undvika att bli en diva.