Summa sidvisningar

torsdag 9 september 2021

En glädjekräm och en skvätt guldvatten

Brittsommaren erbjuder en lugn stund ute på altanen. Korsord, blommande ljung och påhälsning av vilda djur. Välbehövlig vila efter förmiddagens stadsresa. 

Följde med dottern på tuttröntgen. Det är utvalda från vårt närområde som kallats på undersökningen därmed dyker ett och annat bekant ansikte upp i väntrummet. När vi klev in och dottern anmälde sig i luckan passade en väntande dam på att ställa en del kyrkliga spörsmål till henne eftersom hon kände igen församlingens präst. Vilket intresserade receptionisten som tog tillfället i akt att blanda sig i konversationen medan hon bjöd på handsprit och munskydd. 
Som mamma och för dagen även ledsagare blev jag bjuden in i det allra innersta rummet och fick bevittna tuttklämmningen och de bilder som sedan skickas iväg för granskning. I allra högsta grad intressant speciellt då det inte är dags för mig förrän nästa år.

Nästa anhalt var köpcentrat på Ingelsta. Vissa inköp inför stundande födelsedag skulle göras. Eftersom min hudkräm börjar ta slut gick vi in i en butik som tillhandahåller olika sorters välgörande kroppsprodukter.
Började botanisera bland burkar och flaskor. Då gled en kvinna upp vid vår sida. Klädd i en utstyrsel som förde tankarna till en laboratorieassistent. Enda skillnaden var att kvinnans klädsel var svart och inte den traditionella laboratorieassistentens vita rock. 
Vänligt frågade hon om vi behövde hjälp. Jag försökte förklara vad jag var ute efter. En kräm i en stor svart burk. Men nej, tyvärr jag visste inte artikelns benämning. Så vi sökte på nätet. Tyvärr. Säljs endast online. Men, kvinnan i svart hade något annat att erbjuda. Vilket genast skulle testas på min hud.
Jag blev för till ett exklusivt handfat med guldkran. Ljummet vatten strömmade ur kranen och jag uppmanades att skölja mina händer. Vattnet var ljuvligt i temperaturen. Vilket jag numera inte är bortskämd med ty vi har fortfarande enbart kallvatten i vår kran då varmvattenberedarens ankomst är försenad ytterligare några veckor. 

Ett skum applicerades på mina händer. Burken var gul och skulle påminna mig om solen. Som om det inte var nog, smorde jag in mig med mirakelskummet skulle jag bli glad. Tror att kvinnas fasta övertygelse var att min uppsyn krävde detta uppiggande solskum. Jag var inte på dåligt humör, däremot kände jag mig besvärad. Dock gnodde jag in mig lydigt, satte näsan till handen och mmmm vad det doftade gott. Kvinnan log brett och med det glada skinande ansikte var nog det där skummet standard i hennes badrumsskåp. 
Jag sköljde av mig och frågade om jag fick ta en av de där hoprullade trasorna  som låg på en hylla så jag kunde torka av mig. Leende försvann och med ett stänk av stränghet i rösten blev jag upplyst att det var handdukar och att hon skulle överräcka mig en när behandlingen var klar. För nu var det dags för efterföljande scrub. Naturligtvis från samma soligt glada serie. Utan att jag hann värja mig låg en klick på handens ovansida. Jag gnuggade och sa artigt att det där var rejäla grejer. Då såg hon medlidsamt på mig. Lugna harmoniska rörelser. Njut av den aromatiska stunden och låt gammal sliten hud avlägsnas varsamt.

Jag fick nog. Sträckte mig efter de hoprullade textilierna men hon var snabbare. Med en gracil rörelse förvandlade hon rullen till en liten handduk och lät meddela att nu skulle jag bli insmord med en kräm. En annan kund, möjligtvis utan behov av en glädjekräm pockade på uppmärksamhet. Kvinnan i svart avvek från min sida. Jag greppade dotterns arm och väste att nu går vi. Utanför butiken pustade vi ut. Dottern sniffade på min hand, nej det där var ingen vidare doft du mamma. Vi går och köper presentpapper istället. 
Vilket blev en enkel och snabb procedur utan att vi behöva testa oss fram för att känna oss soligt glada och nöjda.

Tacka vet jag näthandeln!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar