Under veckorna som gått har jag levt i socialt utanförskap. Det vill säga jag har i största möjliga mån undvikit sociala medier. Därmed är jag ovetande om vad folk ätit till frukost och lyxiga middagar, födslar och dödslar, rådande väderlek, om skogen är tömd på kantareller, runkeeperresultat, vad folk kommer att bli i deras nästa liv och vilken färggrupp de tillhör.
Kan utan överdrift påstå att jag levt mitt liv så som jag gjorde innan jag handlöst och oförberedd kastade mig ut i cyberrymden. Innan jag drevs av en obehärskad nyfikenhet att ta del av den information andra glatt, glamoröst och stundom i behov av bekräftelse delar med sig av.
Det har fungerat väl ut. Jag har varit produktiv med strumpstickor, plöjt igenom tidningshögar, löst korsord och hängett mig åt en dansk tv-serie där alla är snälla mot varandra och hjälps åt i vått och torrt. Studerat fåglar som gör sig beredda på den årliga flytten till varmare länder. Nästa vecka släpps alla restriktioner och då kan vi umgås med vem vi vill, när vi vill och var vi vill. Utan begränsat maxantal personer dessutom. Då kanske sociala medier blir överflödigt.
När viruset attackerade oss visade vi att var och en står sig själv närmast. Genom att hamstra skithuspapper. Butikshyllor med toalettpappersrullar var länsade och förblev så veckorna igenom. Rövar torkades och när papper tillsammans med den solida substansen av födan med ett slurpande ljud försvann genom toalettstolens krök log vi segervisst. De sista förpackningarna med vardera tolv rullar toalettpapper hamnade i rätt badrumsskåp. Tack och lov i denna begynnande tid av katastrof.
Nu finns det som innan virusets begynnande framfart gott om skithuspapper i butikerna. Däremot är varmvattenberedare en bristvara. Om det beror på Covid-19 eller ej ska jag låta vara osagt. Vi har nu varit utan varmvatten en hel månad på grund av att det inte går att uppbringa en enda varmvattenberedare ute på marknaden. Fabrikerna som tillverkar dessa tingest hinner inte med i produktionen och kan därmed inte förse sina grossister och kunder utan varmvattenberedare blir sålunda utan varmvatten.
Jag har tröttnat på att i kvällsmörkret treva mig fram över gårdsplanen för att komma till vårt andra hus där det finns en dusch med varmt vatten. Därför klär jag av mig i vårt badrum och ställer mig i bakom vårt duschdraperi. En stor kastrull med vatten som jag värmt på spisen placerar jag på golvet framför mig och med hjälp av en tvättlapp tillverkad av frotté tvättar jag min nakna kropp. Medan jag tvålar in mig tänker jag att allt kunde vara mycket värre. Som att vara utan skithuspapper till exempel. Ty även om vi inte har något varmvatten kan vi i alla fall hålla röven någorlunda fräsch tack vare det oumbärliga pappret som enligt tillverkaren håller vad det lovar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar