Summa sidvisningar

tisdag 5 oktober 2021

Osynliga vävare och brustna länkar


 Vi vet att de finns där. En och annan dyker upp titt som tätt men de flesta håller sig undan. Nu när hösten gjort sitt intåg syns under tidiga morgnar nattens arbete. Vackra konstruktioner som skimrar av dagens droppar.

Det närmar sig jul, sa damen jag pratade med häromdagen. Jag nickade instämmande och förmedlade triumferande att jag minsann har inhandlat årets samtliga julklappar.  Sittandes i soffan med bekväm leverans till vår lokala matvaruaffär och bensinstation.
Det drog en sorgsen skugga över damens ansikte. Jag förfärades. Hade jag nu gjort ett fatalt övertramp som redan köpt julklappar? Har jag överskridit den förbjudna gränsen långt innan skyltsöndagen? 
Nej, nej. Damens känslor handlade om uteblivna tack. Tack för julklappar och födelsedagspresenter.
Barnbarnen var stora nu. De fanns där men syntes sällan. Dök stundom upp när det närmade sig jul och bemärkelsedagar. Mest som en påminnelse om deras existens.

De önskar sig bara pengar numera, fortsatte damen. Utdelning där återkoppling saknas.
Men sluta ge något, hur svårt kan det vara?
Det hör ju till, annars är jag en dålig mormor. Dessutom blir kanske besöken allt mer glesare.
Hon hade antagligen rätt i sitt antagande.  Ingen utdelning innebär med största sannolikhet svalnat intresse. 

Så finns det de bland generationen mor -och farföräldrar som alltid är välkomna att dela gemenskapen med sina barn och barnbarn. Som utan ekonomiska gåvor visar att den största gåvan är självaste livet. Gemenskapen och glädjen att få finnas med där det händer. Utan extravagant skimmer. När vardagen är gråaktig och pusselbitarna inte går att foga samman på grund av tidsnöd. Där inga presenter behövs. Då finns de där, mor -och farföräldrarna som en extra resurs. Skapar ett band som bildar en kedja när generationer avlöser varandra. En upphovsberättelse värd mer än pengar och gåvor. 

Men ibland bryts kedjan av olika anledningar. Länkar går sönder eller tappas bort. Den som klamrar fast vid den återstående delen av kedjan gör det oftast av rädsla att ytterligare en länk ska vittras sönder. Och fortsätter därför att ge utdelning där återkoppling saknas. 
Våga släppa taget. Det går även om du är rädd för du kommer alltid att vara en mormor, ville jag säga till den modstulna damen. Men det sa jag inte för troligtvis ansåg hon att det var värt att betala för en konstruktion hon själv varit med och skapat. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar